Åt var och en...

Tänk så enkelt att hjälpa en medlevare!

Bara att köpa en påse färdiga frön och hälla opp i en automat.

Eller lägga ut några stötta äpplen.

Jag hängde ut detta godishjärta när det var för mörkt att fota och redan nästa morgon hade någon smaskat i sig de flesta brödstjärnorna.

"Störst är den glädje du skänker andra."

Huvva?

Templet i morgonsol efter en natt med MYCKET blåst.

Det frös på så gloppet som kom i natt blev kvar.
Så här såg det ut för exakt ett år sedan...

Visst ger snön stämning, men nog är det lite skönt att slippa skotta. 

Och halka. Och frysa.Och skrapa bilrutor...

"Kör försiktigt! Inte bara bilen kan återkallas till sin tillverkare"

Första advent

Du som följt denna blogg har kanske redan sett att jag gillar så kallade kloka ord.

Jag skriver dem gärna med vitpenna på mina växthusglas så jag blir påmind om deras budskap när jag ligger  i den blå soffan och filosoferar. 

Filosoff-ferar?

Jag bjuder dig några favoriter som adventsgodis i år. 

Räkna dock inte med en lucköppning varje dag.

Min kalender är nog mer lik livet, dvs tiden är inte linjär, den hoppar sig fram mellan stationer av glädje och vemod. 

Kanske rentav sorgsenhet någon gång ibland.

"Ibland tror vi att det vi gör bara är en droppe i havet,

men havet skulle vara mindre utan den droppen."

                                                       moder Teresa

Mer än nog

Vi fick en björk. Den var stor. Det har tagit tid och ork att dela den i lagoma bitar och allt är faktiskt ännu inte kluvet, men nu är stapelställena fulla.
Skottkärran får vila och tillsammans kan de konspirera ut en ny plats att annektera.

Jag vet folk som använder vedtravarna som murar runt om i sina trädgårdar, men vi vill ju komma åt den enkelt när snön ligger djup, så vi travar nära huset.
Och snart behöver vi ta ner en av våra egna som blivit för stor för nära huset. Var ska den få plats?
Varför är det bara pengar man kan deponera på banken och sedan hämta när man behöver?
Ved är ju också rikedom.

Grannar!

Och plötsligt har vi grannar igen! Ser du huset bortom vårt lilla ekotempel? Huset med den upplysta fasaden.

Ja, de har väl egentligen varit där hela sommaren men det är så mycket grönt "ivägen" att deras hus inte synts. 

Förrän nu. När träden är avlövade lyser deras lampor ända till oss och vi ser varandra där vi står i varsina köksfönster och mekar mat eller diskar. Riktigt trevligt. Det händer att vi vinkar till varandra.

Fast lyktorna ute på vägen kunde vi klara oss utan. De stör stjärnskådandet.

Hommage á Barbro Hörberg

 Och tänk i trädgår´n om hösten

med ögon känsliga för brunt

och kastanjeblad i stora drivor

och våra händer som behöver vantar på.

Vi såg ett lönnlöv som singla´
i vinden seglade det långt
och det landade på dammens yta
där gled det som en båt en liten stund.

Det regnade med bilderna blev bra

fast det var dimmigt och rätt mörkt den dan

Vi fyllde våran kärra med löven

och började planera våren

I trädgår´n om hösten

med ögon känsliga för brunt

och kastanjeblad i stora drivor

Jag älskar varje årstid 

också höst!

Kak-kalas

Uterummet har upplevt sitt allra första, men antagligen inte sista, kak-kalas!
Ja, det kan ju inte kallas kafferep när man serverar thé och kakorna inte är fler än fem sorter?

 Jag tror att rummet och växterna tyckte om det, för de visade sig piggt gröna och blommande.
Vi som smaskade trivdes i alla fall och blev sittande ända till mörkret, som ju i och för sig kommer tidigt nu.

Visst var det lite kyligt, 6 grader, när vi startade men temperaturen hade nått opp till 16 när vi gick därifrån. Rena trivselvärmen!
Vi kanske rentav tar med oss kvällsmaten ditut också...

Kallt?

 I morse var det frost också under träden, så nu är det nog snart slut på hösten även hos oss.
Den del av dammen där vattnet är stilla hade frusit så pass att mesarna kunde sitta på isen och picka på näckrosbladen.

 Somliga perenner har blommat vidare hela hösten, men nu får de allt ge sig. Hoppas det finns några knoppanlag kvar till vårblomningen. Ettåringarna kan gärna blomma ända till snön och ta slut på sig, men snälla, inte det fleråriga! Tyvärr hittade jag en kvarglömd pelargon på min lilla runda...jag tog in den i uterummet och håller en tumme för att den inte strukit med alldeles.

Varmt om baken

Så länge man kommer fram utan att snön är alldeles för mycket i vägen så sitter jag gärna ute. Jag har ju skrivit om sittandet förut så ni förstår nog att fikakoppen mest är för syns skull, innehållet kallnar ju ändå så snabbt.
För att inte dra på mig "kisseriförkylning" har jag alltid en tovad lapp under baken. Jag har en med sol på som alltid är med i vardagspackningen (också cykelsitsen har en "luva" med samma sol) så jag sitter alltid varmt.
När vi ställde in stolar i templet insåg jag att där behövdes också varma sitsar. Det blev två lappar med ull och silketovning.

Nu har jag insett att också bänkarna behöver värmesitsar. Dags att plocka fram tovgrejorna igen så det är fixat innan det blir riktigt kallt.
Denna gång blir det nog brun botten med grönt och gult och orange....eller vitt med blått....eller....
Det kanske är tur att det behövs flera så slipper jag välja?

Har jag glömt något?

I morse tog jag som vanligt en liten tur runt trädgården. Det hinner oftast hända mycket på en vecka och nu när det är mörka kvällar blir det mest på helgen jag hinner ut på ägorna.Skulle jag hitta något som ännu inte var fixat inför vintern?

 Vid dammen ser det OK ut.Planteringarna inbäddade i löv och vattenytan relativt lövfri. Jag tog några försiktiga tag med håven, för att inte störa fiskarna,  men fick inte opp särskilt mycket löv. Däremot en rejäl surv med flytväxt som nu sjunkit för säsongen. Att de klarar sig nere på botten över vintern och sedan flyter opp och fortsätter "som om ingenting har hänt" är ett sådant där underbart mysterium.

 Också äppelängen, som numera försöker byta namn till äppellunden, såg OK ut. Det ska bli väldigt spännande i vår att se hur den artar (fniss!) sig med alla nya lökar och småplantor.Just nu har jag inte koll på vad jag satt och var, men det visar sig småningom...

 Det här har planterat sig självt, akleja och storfryle. Jag tror inte frylet kommer att trivas när det blir stort, men det får sköta sig självt så får vi se.

 Längre än så här har jag inte hunnit med min "kottmur". Det krävs 5 fyllda plantkassar med kott till ca 40 cm mur! Och jag vill helst ha kott som inte hunnit öppna sig så jag plockar dem en och en. Jag tror de håller längre om man tar dem nyfallna och gärna lite gröna?

Sådana här små installationer hittade jag också några stycken. Jag anar att det är sonen som gjort dem utan att reflektera över varför. Hans fingrar kan inte låta bli att skapa av sådant de får tag på, så man kan hitta lite allt möjligt lite överallt. Det gillar jag!

Mätta maskar

Nu lider även hushållskompostsäsongen mot sitt slut.
I alla fall för oss som inte har vinterisolerad binge.

Så snart det börjat frysa så lägger maskarna av och går i ide eller vad man nu ska kalla det.
Att fortsätta fylla på då har visat sig vara ett misstag.
Det tar så lång tid innan det kommer igång på våren att det översta hinner börja ruttna istället för kompostera. Luktar INTE gott kan jag lova!
Så tack alla söta maskar för den här säsongen. Sov gott och dröm om jästa äpplen och potatisskal.
Jag lovar att väcka er med något mumsigt i april/maj eller när nu värmen kommer åter.
Ja, jag vet att blixten var alldeles för stark....förlåt.Somna om nu. Sov i ro, slumra in, uti bädden så fin...

Titta, titta!

Våra torvblock har äntligen blivit mossblock! Det syns så fint nu i den fuktiga höstluften och när så mycket runtomkring övergått från grönt till brunt.
Vi har inte behandlat på något vis, det har skött sig självt utifrån vad som fanns i blocken och som lockades fram av fukten. Och vi har väntat. Tålmodigt. Och tjatat lite. Ibland.

Somliga går igång med rensjärnet när det grönskar i plattfogarna. Det skulle jag aldrig göra! Det gröna förstärker mönstret och påminner dessutom om att platsen är lånad och att det vi gör med den är tillfälligt.Och titta, det är ju olika sorter som samsas så fint med plattorna.

Hösten är verkligen mossornas årstid. De blir så vackra av fukten och syns så väl i kontrast till fallna löv och allt det dovt bruna.Fast de är ju inte bara underbara...

När hakmossan fått fäste i gräsmattan är det inte kul.Det finns ju ändå ställen där vi hellre vill ha gräs än mossa. 

Men, prova att rafsa ihop lite av mossan och knyckla ner inuti en pepparkaksform. Låt ligga luftigt några dagar och torka och tag sedan bort formen så har du vips en mosskaka att pynta någonstans med!

Visst blir det lite lättare att gilla mossan när den kan bli något kul?

PS För er som undrat: Det var tre höstar sedan vi lade ut torvblockskanten. De ligger rätt skuggigt och fuktigt.

Gråväder? Orangeväder!

Nej, nu är det för grått!
Och Lage på SMHI säger att det ska fortsätta så i flera dagar!
Det behövs nog allt en liten energikick!
Lemon curd vet väl de flesta vad det är men har du provat carrot curd?

Vispa 3 ägg och 2 dl socker i en kastrull.

Skala och finriv 200 g morot.

Riv skalet och ta tillvara saften av en apelsin.

Lägg morotsrivet, apelsinrivet och apelsinsaften i kastrullen.

Sjud till det tjocknar.

OBS! FÅR EJ KOKA!!!

Tag kastrullen av värmen och klicka ner 50 g smör.

Vill du så kan du tillsätta 1 tsk vanillinsocker, men det är sött och gott även utan.

Hållbart ca en vecka i kylskåp.

Dvs, passa på att bjuda hem några medätare eller gör en kaka med curden som fyllning och ta till jobbet.
En kick till förresten:

De allra sista ringblommorna.Jag tog in både blom och nästan all knopp. Kan inte tänka mig att de kvarvarande knopparna orkar slå ut.

Välja växtplats

Tack för svar om "ormskäggsyngel". Jag hittade rätt många frukter/frön så jag provar lite olika.Petar ner några i närheten av mamman, några i kruka i bänken och sparar nog också några till i vår.
Det blir ju oftast bäst när växterna bestämmer själva var de vill gro så  i höst har jag lagt fröställningar i äppellunden av växter jag gärna vill ha där. Kermesbär t.ex. är en växt jag gillar och som sägs kunna bli för mycket av, men hos oss har vi efter flera år fortfarande bara ett stånd. Jag hoppas det blir något eller några till under äppelträdet.

Vad tror du?

Ormskägget har i år massor av små svarta frukter.
Kan det bli små plantor av sig självt eller bör jag ta reda på dem och så?
Råd och tips emottages tacksamt.

Vintercirkulation

Med förra vinterns fiskpinnar i färskt minne har vi nu förberett oss för kommande istid.
Filtret är opplockat, rensat och intaget. Pumpen ligger i men har nu kopplats loss från sina sommarutlopp och istället leds vattnet direkt opp till ytan.Det virvlar så pass i den grunda delen dit det sprutar, att det bara brukar bildas en tunn isskorpa över en liten vak som går relativt lätt att hålla öppen.

 Nätet vi spänt över vattnet, för att så gott det går minska mängden löv som multnar i dammen, har vi tömt några gånger men det behövs allt ett tag till.
Bara vi hinner få undan det innan isen lägger sig...
Ett år frös det fast i isytan och det var varken vackert eller praktiskt.