I söndags var det dags.
Genom en ridå av såpbubblor
kom besökarna in till vår lyktkväll.
Det blev nästan lite Tivolikänsla,
både i bilderna och i verkligheten.
Över dammen svävade "månen"
i form av en papperslykta
Etthundratjugoen lågor att tända för hand,
det tar ett tag, så vi får börja innan skymningen.
Många av lyktorna har jag fått i present
så det finns alla möjliga varianter
på olika sätt att ta sig in i för att tända.
De nio spotarna startar tack och lov med
ett enkelt knäpp på timern.
ett enkelt knäpp på timern.
På soffan i växthuset brukar lillkatten
ligga och sova, men nu hände det ju spännande saker!
Hon smög runt och kollade att inga lyktor välte,
provsmakade kaksmulor och hälsade på besökarna.
Hon smög runt och kollade att inga lyktor välte,
provsmakade kaksmulor och hälsade på besökarna.
När det mörknade skrämde hon nog en del,
en grå katt syns inte i skumrask men
känns när den stryker sig mot benen!
en grå katt syns inte i skumrask men
känns när den stryker sig mot benen!
En av våra älvor hade drömrådgivningen öppen
och gubben på stubben läste högt ur sin berättelse.
och gubben på stubben läste högt ur sin berättelse.
I oasen fanns varm flädersaft med kanel
och oöverträffat god äppelkaka för den som ville.
och oöverträffat god äppelkaka för den som ville.
Sedan satt vi där och småpratade till dess
det blivit riktigt mörkt och lågorna började slockna.
det blivit riktigt mörkt och lågorna började slockna.
Jag undrar hur fiskarna upplevde det
när ljusen speglades i vattenytan...
när ljusen speglades i vattenytan...
Tack ni som kom och gjorde kvällen magisk!