Ujujuj, nu drar det igång.
Allt mognar och ska tas hand om.
Plocka är kul.
Äta är härligt.
Ekorren i mig kan inte låta bli att ta tillvara
men jag börjar lära mig att det inte går att bärga allt.
Vi hinner inte äta i den takt det mognar
och har inte heller plats för att spara.
När frysar och skafferier är fulla
( och extrakylen vi har där det inte finns matkällare)
då jag får öva mig i att djupandas och låta
somligt av det som mognat i skog och odlingar
helt enkelt bli kvar som mat till medlevarna där ute.
Det är svårt,men det går.
