På alla fyra

Helgen har tillbringats krypande

och det känns i rygg och knän nu efteråt.

Nästan så att det var skönt att jobba lång dag

och inte hinna med något trädgårderande idag innan kvällsmörkret.

Men titta så fint det blev på gången!

Bara Asta som verkar tycka det är lite trist

att det inte finns några viftande strån kvar att attackera.

 I planteringarna har jag också krupit kring.

Med fickan fylld av stickor och spritpennan i högsta hugg.

Om jag märker ut och kör ner stickorna ordentligt 

så kanske de står kvar i vår och varnar när jag får för mig

att pressa ner ännu fler växter innan allt kommit opp.

Jag vet ju hur det brukar vara...