Det är svårt att få tiden att räcka till
både fixande, bloggande och njutande.
Som du kanske märkt är det
bloggandet som får stryka på foten.
På instagram postar jag bilder då och då
men mest ägnar jag dagarna åt det
som i familjen kallas "självsvängning".
I torpets lilla växthus knakar det i lådan med potatis.
Kanske blir det en smaskig midsommarskörd?
Asta tror att alla nya land jag tar upp därute
är katt-toaletter och är snabb med att provkissa.
Jag suckar och lägger duk över rubbet.
Och tänker att doftmarkerandet kanske
håller någon värre marodör på avstånd?
Vildsvinen bökar mot murens skogssida...
Hemma har nu sista sippan blommat ut.
I år blommade det en hel massa som jag fått genom åren
men som sedan aldrig visat sig igen.
Roligast var att återse Birgittas gula
men visst var de lila också ögonfägnad som hette duga.
Snart öppnar sig ridån och våra irisar
kliver in och dominerar scenen.
De verkar också ha mått bra av allt regn i fjol.
Och så rullar dramat vidare...
Den tredje juli är trädgården öppen för besökare.
Varmt välkommen!
Man måste prioritera för att orka:) Att ha två ställen måste vara krävande! Hinner inte med allt på ett . Nu har jag dock ledigt i två dagar så jag hoppas hinna lite mera. Ser fint ut i växthuset!
SvaraRaderaHa det gott!
Bra att prioritera! Man kan inte hinna med allt!
SvaraRaderaLycka till med öppen trädgård! =)
Ha det gott!
Intressant att sipporna plötsligt dök upp. Då kanske det finns hopop även för mina som inte visade sig i år.
SvaraRaderaHåller med om att det är prioriteringar som gäller nu och kvällarna blir sena när man vill hinna med lite bloggande också. Såg en av dina bilder på IG och kom på att det var ett tag sen jag tittade in på bloggen också.
Självsvängning låter ju helt underbart. Snart ska jag också ägna mig åt det några dagar, men först ska jag bara....
Allt gott
/anette
Har saknat ditt bloggande ... :) Är glad att jag hittat dig på Instagram :) Der ÄR mkt nu ..härligaste tiden i trädgården och så mycket man vill...sen är det ju så att allt har sin tid ! och så får vi försöka tänka !
SvaraRaderaKram
Elisabeth
Härliga tider men nog gäller det att sätta ner båda fötterna hårt i marken för att stanna upp och få tid till att bara se hur det växer eller för att sticka näsan djup ner i en blomma.
SvaraRadera/Birgitta