Perpetuum mobile

Man kan inte annat än beundra.

En, säger en, liten frökapsel utströdd

i ena pallkragen har skickat opp blommande stänglar 

precis varenda dag sedan början av juni!

När jag tittar ser jag bara utblommade stänglar 

men likväl, nästa dag finns där en ny blomma.

Mystiskt! Magiskt!

Hej!

"Var är jag? Trodde att jag skulle växa opp i en

 skog någonstans men nu känner jag inte igen mig.

Här är många träd men inga tallar eller granar.

Nåja, om jag väntar kanske det dyker opp 

någon kompis någon annanstans i torven?"

Mätta sniglar?

Hur gick det här till?

Sist jag tittade så hade sniglarna ätit bort 

nästan alla småplantorna och mumsade

 friskt på de pyttingar som trotsigt stod kvar.

Det är bara att tacka och ta emot...

Sällskapssjuka?

Våra hemmatomater vill inte växa

och några blommor har vi ännu inte sett.

Kan det vara så att de känner sig lite övergivna?

Kanske skulle jag ställa dit en radio?

Jag suckar lite och går utanför glaset

och pratar med de vita praktklätten istället.

De stortrivs ihop med silverhavre och ros!

Favoriter just nu

Det här är min favoritängel.

Den börjar som gul och övergår i laxorange

när den börjar dofta.

Och den doftar liljekonvalj!!!

En snygg fingerborgsblomma som lär ska vara perenn.

Här försvinner den dessvärre oftast efter blomningen.

Bilden av "Amber cover" visar inte den 

underbara, smaskiga kulören. Som varmt smör.

Guldaklejorna dansar ikapp med blomflugorna.

Jag tycker nästan de ser ut som hotfulla aliens som 

gapar stort när de späda blomflugorna bara vill vara snälla.

Självplock

Nu kan jag erbjuda självplock!

Hallonstänglarna närapå viker sig över sina linor.

Humlorna jobbade bra, nästan alla blommor blir bär.

Det känns också som att alla flocknävans

nedblåsta frön gror i våra flisgångar.

Det blir självplock på småplantor för den som vill.

Ätfärdiga

Vi tvåbeningar plockar ur jordgubbslandet.

Asta katt hittade något som hon tyckte var godare:

koltrastens bo med två lagom stora ungar.

Naturens gång...

Rufs, rafs, räfs!

Att plocka fram de sparade vimplarna

 och montera de nya går fort.

Att rensa fram gångarna och peppa alla växter att

 sträcka på sig och vända opp blommorna tar längre tid.

Tur jag har några dagar på mig.

Välkommen på söndag och se hur det blev!

Prioriteringar

Det är svårt att få tiden att räcka till

 både fixande, bloggande och njutande.

Som du kanske märkt är det

 bloggandet som får stryka på foten.

På instagram postar jag bilder då och då

 men mest ägnar jag dagarna åt det

 som i familjen kallas "självsvängning".

I torpets lilla växthus knakar det i lådan med potatis.

Kanske blir det en smaskig midsommarskörd?

Asta tror att alla nya land jag tar upp därute

 är katt-toaletter och är snabb med att provkissa.

Jag suckar och lägger duk över rubbet. 

Och tänker att doftmarkerandet kanske

 håller någon värre marodör på avstånd?

Vildsvinen bökar mot murens skogssida...

Hemma har nu sista sippan blommat ut.

I år blommade det en hel massa som jag fått genom åren

 men som sedan aldrig visat sig igen.

Roligast var att återse Birgittas gula

 men visst var de lila också ögonfägnad som hette duga.

Snart öppnar sig ridån och våra irisar

 kliver in och dominerar scenen.

De verkar också ha mått bra av allt regn i fjol.

Och så rullar dramat vidare...

Den tredje juli är trädgården öppen för besökare.

Varmt välkommen!

Blom, blom, blom

Nu har de så där bråttom igen.

Jag hinner inte meeed!!!

Dubbel smörblomma,

en riktig gullis.

Magnolia "Merrill" 

Björnmossa? 

Ännu oätna tulpaner av okänd sort. 

Ormöga i drivor. Eller pölar?  

Tidigare julars hyacinter.

Tur att det är några dagars ledigt snart

 så jag hinner mingla runt med dem alla.