VAS-dag?

Idag har solen skinit så underbart grannt hela dagen.
Jag försökte få ut en VAS-dag (Vård Av Själ) på jobbet
men de bara tittade oförstående på mig med ett litet leende i mungipan.

Så synd att inte avtalet säger något om sådana viktiga dagar.
Hade jag haft möjlighet så skulle jag styrt kosan mot

vår tempelkulle och klivit in under parabolen.
Det är ett perfekt ställe att VAS´a på.

Kanske studsar energin särskilt bra där under?

I alla fall gör det gott att dimpa ner på en av stolarna.
Fast det kan behövas en tantsittlapp ibland.

 Är det varmare än fem plusgrader kan jag
 låta tårna pilla lite med fliset på marken.
Jag sitter gärna där ett tag, mitt i de otänkta tankarnas utrymme.

När jag, efter en stund, reser mig känns det lika skönt som 

efter en varm dusch med en härligt doftande tvål.

Så har jag torrshamponerat min själ!
Det hade nog behövts idag, för den börjar bli lite solkig
så här efter en lång mörk vinter och knök på jobbet.

Grisar

Om du följt med sedan förra våren 

så vet du att om grisar tycker jag inte.

I alla fall inte den vilda sorten.

Här kan du läsa mer om du undrar varför.

Men när ett par sådana här sötisar

frågar om husrum så kan jag ju inte köra iväg dem.

Bara de lovar att inte knapra i sig annat 

än rucolan i bakgrunden.

Nu väntar de nyfiket på vem som

 vunnit kaffeväskan i min utlottning.

På vinnarlotten stod det:

Christina, med bloggen Drömmen om en trädgård

Grattis!

Skicka mig en epost med din adress

så kommer brevbäraren snart med paket.

Tack alla ni andra som lämnade rara kommentarer

och gratulationer. Jag syr väl kanhända fler kassar någon dag...

Olyckligt kär?

Du känner kanske igen känslan?

Ett tillstånd av energilöshet och ändå

pirrar det av förväntan och hopp om att snart...

Jag går omkring och trånar efter minsta lilla glimt.

Ögonen letar ideligen efter den efterlängtade.

Tankarna om vad som ska hända när vi möts är många.

Idéer och projekt ligger som vackra, blanka droppar på en nyvaxad bil

men sugs upp och försvinner in i det grånande sämskskinnet av väntan.

Kära sol, när får jag se dig igen?

P.S. Jag gläder mig i mulnigheten åt att jag 

i morgon ska dra en vinnare i min lilla utlottning :)

Tragik på hög nivå

Solen kom ut ur sitt moln och värmde en stund.

Jag for förstås ut som en kork ur en flaska!

Fram med stege och mejsel.

Nu skulle holkarna göras rena.

 I tre av fem var det gamla bon som togs ut.

Det var då det blev tragiskt.

En liten en hade inte klarat den kalla och blöta sommaren.

Herren ger och Herren tar,

glöm inte bort att leva den dag du har.

Orangeriet

Herr O byggde oss ett uterum i vinkeln på huset.

Det var inte helt enkelt men himmel så bra det blev!

I maklig takt började vi boa in oss, 

både växter och människor.

 Huset är brädfodrat och gulmålat

så inredningen i uterummet skulle gå ihop med gult.

Det blev en varmgul baston med

apelsin, varmröda och svarta detaljer.

 Jag upptäckte snart fler och fler

apelsinfärgade ting som hamnade där inne bland växterna.


 Saker jag förut haft i skåp för att de oroade ögat
hade plötsligt fått en egen arena!


Till och med de skrikiga stearinljusen får vara med.

 Kan det bli för mycket?

Nej,det är ju ett ORANGEri!
I fönstret hänger en sol-fångare
men den verkar mer skrämma bort än locka till sig solen.
I alla fall har här inte varit många soltimmar i vinter.

Men de sista äpplena från i höstas åker ut nu, fast de drar åt orange.

Jag behöver fjäska för koltrastarna så de sjunger vackert här om några veckor.

Kvistar i blom

För någon vecka sedan längtade jag efter något annat än snö.

Så jag tog sekatören på en liten promenad runt ägorna.

Vi hittade både kvistar som stack ut för mycket

och några som behövde gallras bort.

Eftersom komposten ändå inte är hungrig så här års

så fick kvistarna följa med in till en vas med vatten.

Och nu har de tackat för respiten

med att börja grönska och blomma!

Där ute är grenarna inte alltid i ögonhöjd

eller så har jag inte tid att stå still 

och titta och njuta.

Så här i vas på bordet hinner jag riktigt beundra
deras skönhet och snille.

Underbart!

Cameliadamens resa

"Puh, vilket äventyr!

Vart de andra tog vägen vet jag inte riktigt.

Alla var med när vi lastades in i den stora lastbilen och for iväg.

Det var inte alldeles lätt att hålla balansen 

när det krängde och svängde.

En av mina grenar hamnade långt in mellan grannens.

Jag tror jag råkade peta av några av hennes knoppar...

Trångt var det också när vi kom fram till trädgårdsbutiken

och blev uppställda på ett bord huller om buller.

Jag var alldeles yr och visste inte längre vilket håll solen 

kom från och vartåt jag skulle sträcka knopparna.

Precis när jag börjat vänja mig vid den nya tillvaron

så kom hon, människan, och lyfte opp mig igen.

Hon sa att jag var fin och välväxt.

Det kändes bra att höra men jag undrade lite 

varför hon sa så och sedan bar iväg med mig!

Jag blev inlindad i papper och fick åka bil igen.

Det kändes otäckt och ensamt.

När jag fick komma ut ur papperet var jag 

på ett nytt ställe igen!

Nu står jag här, omgiven av små ynkliga pelargoner

och jättestora krukor med änglatrumpeter i.

Bredvid mig står en kusin som säger att det här är en trivsamt ställe.

Hon har redan börjat blomma så smått.

Jag ska nog också öppna mina knoppar, snart.

Behöver bara pusta lite till."

Kär lek

Åh, vad jag längtar efter mina kära trädgårds-leksaker.

Längtar till att få gå runt och hitta på

 vad de ska göra denna sommar.

Kommer någon att flytta in i det lilla lusthuset?

Var vill den lille gubben sitta och läsa i år?

Ska älvan hitta ett nytt träd att sova i?

Och mina älskade kott-kor!
Hoppas ni har det bra där ute.
Om jag skulle ta och bygga dem ett litet vindskydd?

Eller vill de kanske få sällskap av några vidjehöns?

Mmm, jag längtar verkligen efter att få komma ut och leka.

Idag skulle jag kunna mura dem en snöborg,
men det vet jag inte om de vill ha.

Kramsnö är kul men jag blir så blöt, och kall om tårna.
Jag ställer mig och pillar lite fler frön.
Det är också en kär syssla.

Askonsdag

Passande dag att aska hallonen tänkte jag

och gick ut med hinken.

Och visst vände vinden så jag också blev

vackert gråpudrad så här på fastans första dag.
Några taggar fick jag förstås också i händerna
när jag försökte komma åt mellan pinnarna.
Vilket gissel...

Paket till dig?

Tiden har gått fort

 för jag har haft så roligt!!!

Nu är det två år sedan bloggen gick igång.

Värt att fira tycker jag.

Eftersom det roliga i bloggandet

till stor del kommer sig av kontakten med

 er som läser och kommenterar,

så vill jag som tack för alla trevliga ord och uppmuntrande tillrop
lotta ut något litet till en av er.
Önskar förstås att jag hade massor av "bra att ha-saker"
att lotta ut så alla kunde få varsin,
men just nu har jag bara denna .

En återbrukskasse, modell "lagom",
som jag sytt ihop av jobbets kaffepåsar.
Alldeles perfekt att bära hem nya växter i,
vare sig de har kruka eller är barrotade.
Kassen går att spola av både in och utvändigt.
Jag drar en vinnare den 24:e februari.
Kommentera detta inlägg = en lott
Kommentera + bli följare = två lotter
Kommentera + bli följare +  länka med ovanstående bild = tre lotter
Skriv gärna i kommentaren hur många lotter du kniper.