Under täcket

På hösten räfsas alla våra löv in över planteringarna. Inte ids vi fylla komposterna. 

Vi inbillar oss att maskarna blir glada. 

Någon säger att det drar till sig sniglar, men det gör nog ingen större skillnad.

Med alla våra träd, lönnar, körsbär, äpplen och kastanj, blir det ett rätt tjockt täcke. 

Toppen när det är kallt, men nu vill vi inte ha det kvar längre. 

Knopparna ska inte behöva kämpa sig blå för att komma opp. Några gula blommor vill vi ha också...

Och så ser det ju så knasigt ut med ett torrt löv tvärs över krokusblomman. För att inte tala om när det följer med en påsklilja opp! 

 Och tänk att där, under alla löv, är de!

Och de ser ut som: Äntligen lite ljus! Kunde du inte lyft löven i förra veckan?

Men det kunde jag ju inte, för då var det is och snö.

Vi skrapar lite Palmolive-tvål över dem för att förvilla rådjuren och andra presumtiva knoppätare.

Det ser ut som kornsnö, men det får man stå ut med.

Hos nävorna blir löven kvar som jordförbättring. De sätter snart igång och växer över allt det bruna med sina vackra blad. Och tänk, snart kommer blommorna också...