fredag 29 november 2013

Lussekatt?

"Men matte!
Ge dig nu!
Jag vill in!
Jag orkar inte vara här ute mer idag!
Det är inte varmt alls och jag börjar bli hungrig!
Jag vill in och träffa de där lussekatterna
som du sa skulle komma snart.
Jag hoppas de vill leka med mig,
för gamla Frasse bara sover och sover.
Den där sista busken, strunta i den.
Rosmarinvide, visst men ändå...
...kan den inte bara stå kvar i krukan till i vår?
Du vill ju ha den vid nya dammen som inte är klar än
så varför gräva ner den på "fel" plats nu?
Ser du inte hur både skottkärran och spaden
bara längtar efter semester?
Nu kan vi väl gå in?
Snälla matte, kom igen!"

onsdag 27 november 2013

Rik nog som nöjd är!

Ni är så många som gör så fint,
piffar och donar med växter och pynt.
Jag önskar ibland att jag kunde få till det
så där inbjudande som jag ser hos andra.
Men, men...
En skål på tempelbordet, som blir belyst om kvällen,
kan jag titta på från diskbänksfönstret.
 Och ett dörrsmycke har jag totat ihop
av nerblåst lav och en galge.
Så tänker jag på ordspråket:
"Rik nog som nöjd är"
och funderar ett varv till.

måndag 25 november 2013

Tro´t om du vill

Dammens vattennivå är återställd. 
Efter att ha letat och inte hittat någon synlig läcka
fyllde vi helt enkelt opp den igen. 
Det var i fredags och nivån är än så länge oförändrad.
Kanske var det bara fjorton väldigt törstiga rådjur och 
några fåglar som druckit den halvtom...
Nu hoppas vi den får behålla sitt vatten till i vår.
 Om den här klarar sig till i vår....
nja, knappast. Det är ju en sommarblomma?
Jag minns inte just nu vad den heter....
liknar en prästkrage i blomman, mörk mitt, soltålig.
Den fortsätter att utveckla knopp och slå ut trots kylan.
Bilden tog jag i går. Jomen!

fredag 22 november 2013

Alltid där

Att bemästra en trädgård...to master a garden?
Det känns osäkert huruvida det är
trädgården eller jag som bemästrar varandra.
Jag vill se det som en symbios, ett ömsesidigt utnyttjande av varandra.
Visst är det fler än jag som lever i symbios med sin trädgård?
Så här års skrivs om trädgårdar som stängs och folk som går i ide
så man kan tro att allt är slut bara för att kylan kom.
Snälla, säg att jag inte är ensam kvar ute i trädgården!
Utan trädgårdspysslandet mår jag inte bra
och utan min närvaro är trädgården bara ett stycke mark.
 Alla brungula kulörer glädjer mitt öga
lika mycket som de gröna.
Snart kan jag njuta av vinterståndare istället för rosor.
Och vackra iskristaller dyker opp 
precis som efterlängtade vårknoppar.
De minsta medlevarna försvinner för ett tag
men många fåglar och ekorrar finns kvar att dela det goda med.
Istället för blomning hänförs jag av bark och knoppar.
Så många mönster/bilder som gömmer sig där.
   Stunden i stolen är lika skön med ylle och varm mugg 
som den var med shorts och glass.
Faktiskt skönare, för jag slipper mygg och getingar.
 Och vet du vad?
Såpbubblor är nästan vackrast mot snö...
Fler tolkningar av det för mig okända begreppet
"master garden" hittar du hos Helena.

onsdag 20 november 2013

Åldern sätter spår

Min käre trädman har rämnat!
Här hjälper nog inga antirynkkrämer.
Hoppas han håller denna vinter igenom 
så ska jag skicka honom till plastikoperation i vår.
Mina egna fåror i ansiktet gläds jag mest åt.
Särskilt de under ögonen.
Jag har hört att man bara får sådana av att skratta och le.
Och i pannan...nej där har jag väl ingen?

måndag 18 november 2013

Usel timing

Det är mörkt när man går till jobbet och
mörkt när man kommer hem.
Den dagliga turen runt ägorna 
blir oftast bara av på helgen.
Och vad fick jag se i lördags när jag slog opp
mina grågröna och tittade ut över dammen?
Fiskarna hade fått strand-tomt!
Vattennivån i dammen hade sjunkit med ungefär fyrtio centimeter!!!
Vi antar att något hände när vi flyttade Taxusen förra helgen,
men vad?! Jag förstår ingenting.
Man ser inga hål eller skador i den algbevuxna gummiduken 
och marken runtom är ungefär lika blöt överallt (det har ju regnat...).
Herr O konstaterade att nu får det bli en helt ny stor damm,
som han ville, och inte en övre ny som sitter ihop med den befintliga gamla.
Jaja, men det hinner vi inte färdigställa nu. 
Hur ska vi klara fiskarna över vintern?
De har redan gått i dvala så jag tror inte det är bra att störa dem.
Och akvarium som rymmer alla har vi heller inte...
Snälla, kom med några kloka, gärna lugnande, idéer!

lördag 16 november 2013

Vitaste vitt

Dagens färgtema hos Charlotta är vitt.
Årstiden får mig att tänka på
annat vitt än växter.
 Utan mörker syns inte det ljusa sägs det.
 Jag hittar bilder på några vita växter också
 och tänker på mannen som kommenterade
isdansen i TV på den svartvita tiden.
Han beskrev ingående färgerna på alla tävlandes dräkter
och myntade ordet "ljusvitt".
 Oj så man skrattade åt honom för det!
 Men nu tror jag mig förstå precis vad han menade.
 Det pratas om att män inte uppfattar nyanser lika som kvinnor
(på grund av att könen har olika antal färgavläsande celler i ögat)
 men denne man såg nog precis som det var:
en klänning lika ljusvit som den här blomman.

fredag 15 november 2013

Låt det gå fort!

Jag vet så väl att jag inte bör tänka för långt framåt
för då missar jag det som är bäst just nu.
Men ibland kan jag inte låta bli.
Om sex månader vet jag förhoppningsvis 
hur det gick med de nyköpta lökarna.
Och vilka som inte höll måttet.
Hittar jag bara på mycket roligt att fylla tiden med är jag snart där!
Jag vet inte precis om det är det smartaste sättet
men jag sparar framsidan på de lökförpackningar jag köper.
På den skriver jag inköpsår och så hoppas jag att jag ska minnas 
vilka som fungerat bra och vilka jag kan strunta i att köpa fler av.
De riktigt tråkiga/dåliga sorterna får inte stå kvar i lådan
och brukar försvinna av sig själva ur planteringarna.
Jag borde förstås utveckla det hela med
att också skriva vilka som är riktigt bra,
men när de blommar räcker tiden som inte till.
Den går åt till att vandra kring och njuta av dem på plats...

onsdag 13 november 2013

Hur gör jag nu?

Jag har fyndat!
Åtminstone tror jag att det är ett fynd
som stod i återvinningens bytarbod och deppade.

Det låg en förpackning spån i som det stod "Bokashi" på
så jag hoppas på att kunna börja kompostera i den.
Men hur sätter jag igång den?
Och vad behöver den för att bli glad och må bra?
Om någon vet så kom gärna med tips och erfarenhet.
Vårt äppelhjärta var så här vackert för några veckor sedan
men nu har kyla och fåglar varit på det
så det har havererat och blivit brunsvart.
Inte lika inspirerande.
 Det kanske är en bra startportion för hinken?

måndag 11 november 2013

Söndagsnöje

Än har inte tjälen gått i jord hos oss.
Det går fortfarande att gräva,
så till söndagen hade vi bestämt att nu skulle det ske.
Taxusen bakom dammen skulle flyttas
för att ge plats åt en ny och större damm.
Grävt runt busken har jag roat mig med 
de veckor herr O varit på andra sidan Attilanten
så det var "bara" resten kvar.
Det regnade ihärdigt hela dagen innan.
Vilken härlig lersörja det var i gropen!
Vi började med att knyta juteväv runt den så inte 
grenarna och vi skulle störa varandra för mycket.
 Sedan var det den där sista biten grävning...
 Jag tror det tog två timmar av suckar, skratt och lerhackande
men nu står den på sin nya plats några meter åt sidan.
Det kändes nästan onödigt att vattna men visst gjorde vi det.
Hoppas nu den orkar starta om i vår.
En hovkrats är bra att ha när man kommer opp ur gropen.
Men siktar du fel med vattenslangen är det inte 
till stor hjälp att stöveln har hål i tån.
Högerfoten blev liksom tvättad innan jag kom in...


fredag 8 november 2013

Oskyldigt?

De sitter i orangerifönstret på en bänk.
Hon ser ut att njuta av grönskan och lugnet där ute.
Men han...verkar vilja något mer?
Blir det en liten flirt, är det kaffedags eller...?
Kanske är hans ögon oskyldigt blå?
Våra katter ryker ihop ibland så stickor och strån far vida kring.
"Det var inte jag som började", säger båda efteråt.
Och jag ser att de skrattar åt mig som trodde det var bråk på riktigt.
Fler oskyldiga kan du se hos Helena på veckans
"Blommig fredag".

onsdag 6 november 2013

Smack!

Vilken smacklera det är på vår tomt!!!
Och så ska jag gräva i den nu
när det regnat och är absolut proppat med
vattenmolekyler mellan leraggregaten.
Tungt, geggigt och....
...roligt!
Jag skrattar åt mig själv när fötterna blir
 fem nummer större och många centimetrar högre.
Lite vingligt blir det också där jag lägger massorna.
Meningen är att gången ska bli ca 30 centimeter högre
så trädets rötter ryms inunder stensjoken.
 Det får sätta sig över vintern
och i vår fixar jag det "ordentligt".
Ni som varit här vet 
att det blir kanske inte alldeles perfekt då heller.
 När ryggen behöver paus
går jag en sväng bort över ägorna.
 Den gula vädden muntrar upp mig med sin
aldrig sinande blomning.
"Inte ger vi opp bara för att det blev november!"

måndag 4 november 2013

Än är det inte för sent

Om du till äventyrs inte hunnit göra årets holkar
och fått dem på plats så är det hög tid nu.
En holk kan vara skön att sitta i när vinterstormarna yr
och tänk så bra att ha den på plats 
i vår när hyresgästerna står på kö.
Man kan ju köpa färdiga också...

lördag 2 november 2013

Gredelin

Det är svårt att beskriva en färg med ord.
Kanske är det därför det finns så många.
Violett, lila, gredelin...
Syrén, lavendel, plommon...
Varför ens försöka?
För den som inte ser spelar beskrivningen
antagligen mindre roll?
Det blir beskrivarens tonfall och intensitet
som talar om hur kulören upplevs, 
och det är upplevelsen som är det centrala.
 Jag hoppas att nästa ros som hamnar i vår trädgård
ger en liknande upplevelse som denna.
Och så doftade den gott också,
som...
Upplev mer hos Charlottas trädgård .

fredag 1 november 2013

Insikt om utsikt

Utsikt är något jag saknar i den här trädgården.
Skulle vi ha färre träd och häckar så gjorde inte det 
någon skillnad eftersom vi har grannar/hus runtom.
Bortom grannarna är det skogen direkt inpå.
Alltså ingen utsikt att glädja sig åt.
Men insikt har vi och den bjuder vi gärna på.
 De som promenerar längs gatan kan på några ställen 
glutta in över eller genom häck och träd.
Så här års ser man faktiskt tvärs genom hela äppellunden!
 Ganska ofta ser vi att folk stannar, pekar och läser på tempelväggen.
Först lite konfunderade men efter en stund, 
ofta småskrattande, går de vidare. 
Det står "knappt" skrivet med pärlemorknappar och "synligt"  med ståltråd.
Och kommer du förbi en mörk höstkväll
kan det hända att du får se älvornas dans i lunden.