onsdag 30 december 2015

Finfrämmande

När steglitsarna kommer och hälsar på
förstår jag min farfarsfars passion.
Han var klensmed och gjorde stora burar,
voljärer, på bakgården vid Dalagatan.
In i dem lockade han vilda fåglar.
Bara för några dagar, så att han kunde 
titta på dem på riktigt nära håll.
Jag knäpper till med kameran
och njuter av dem på bild,
även om det inte alltid blir så skarpt.


måndag 28 december 2015

Vackra färger

Naturen bjuder på vackra färger
även när det inte blommar.
Det här såg jag från trappen:
När jag kom ut på vår lilla väg 
hade färgerna redan ändrat sig:
Lite för kallt att stå länge och njuta
men bilderna har jag kvar.


söndag 27 december 2015

Vårsång?

Hjälp!
De vaknar alldeles för tidigt!
Jag har traskat runt och sjungit alla vaggsånger jag kan,
 och det är rätt många,
 men våra växter verkar ha svårt att somna om.
"Sov du lilla olvonknopp
än är det december.
Du bör inte öppna opp
 mitt i mörk december.
Ingen snö men rätt så kallt.
Blomma nu är knappast ballt.
Sov du lilla olvon,
än är det december."
Jag ska väl inte klaga för mycket, själv har jag 
inte putsat och ställt undan spaden än.
Men när höstsådderna börjar spira redan nu blir jag orolig.
Klarar de sig när kylan kommer eller får jag så om i vår?
Jag får lalla lite till, särskilt för dem:
"Ro, ro fröet.
Sov så gott under höet.
Sov i lugn och ro
än är alls inte tid att gro."
Det sägs att snön är på väg...



tisdag 22 december 2015

Grävartrall i juletid

Julvindar friska
 virvla och viska
 till alla snömoln:
"- Kom inte hit!
Kerstin hon gräver, 
drömmar hon väver.
Låt henne hålla på med sitt flit."
Klaga på vädret hjälper ej stort.
Snön kommer se'n när vårfint vi gjort.
Talgoxen filar.
Kerstin hon kilar
 kring, både hit och dit.

God jul alla glada trädgårderare!


fredag 11 december 2015

En bild att minnas

Visst är det en vacker vy!?
Det här är vad vi såg från vår altan.
Nu är det orangeri istället för altan och väggarna
 begränsar vyn om man sitter där inne. 
Herr O vart nyfiken på hur allt såg ut från ovan
 men här är ju så många träd så det 
blir mest bara lövverk som syns oppifrån. 
Jag gillar att utblicken förändras över året.
Det finns ju kläder att svepa om sig och
kaffe att svepa i sig när kylan kommer. 
Fler vyer hittar du hos Blommig fredag


fredag 4 december 2015

Det blir bättre och bättre ...

"Burr, jag minns den julen!
Det var både kallt, blåsigt och massor med snö.
Renarna strejkade när de såg att människorna
tagit deras käk och lagt runt ljusen.
Den här julen minns jag också.
Härbärget var fullt, jag fick inte stallplats
vare sig för mig eller renarna. 
Tur det var barmark och relativt milt.
Vi boade in oss allihop i ett gammalt parasoll.
I år har jag hittat det perfekta stället!
Tak över huvudet och en skön stol att vila på.
Jag tror säkert att det också kommer 
gröt på bordet i sinom tid."

onsdag 25 november 2015

Äppel, päppel

Äpplet Karin Schneider får vi oftast mycket av.
Det är några kvistar från mina svärföräldrars träd
som jag ympat på ett Gyllenkroks astrakan.
Det händer att grenar går av under tyngden.
Ett av karten burade jag in i försomras
för att se om det verkligen stämde
att det kunde bli ett fyrkantigt äpple till jul?
Nja...kanske om det varit en varmare sommar
 så det vuxit snabbare och fyllt hela boxen?
 Men platt på sidorna har det blivit.
Och det slipper bli fågelmat,som de blir
som vi inte hunnit ta in för lagring...
Tja...lite platt på sidorna men kubiskt...
Bättre lycka nästa säsong!
PS har du smakat päppelkaka?
Köp en låda mix för mjuk pepparkaka och gör 
som det står, men lägg i äppelklyftor
 överst på kakan innan gräddning.
Gott, gott!


måndag 23 november 2015

Lite ögonfröjd

En av plantskolorna jag besöker 
hade penséer till salu när jag skulle köpa höstljungen.
Att inte fler satsar på det?
De tål ju lite frost och finns i så många härliga färgställningar!
Så här fina var de fortfarande i förra veckan.
Sedan anföll minusgraderna i klunga!
Undrar om de repar sig i mildvädret
som sägs vara på väg?
Hortensior är nästan allra vackrast när de är
på väg att ta slut för säsongen, tycker jag.
Det bruna med den changerade  ursprungskulören,
så vackert på ett eftertänksamt sätt.
Och den klappvänliga ytan...
Mina ögon fastnar förtjusta också i det 
levande gulgröna som den vissnande
strandirisen bjuder på i solen.
Frosten låtsas vi inte om...

fredag 20 november 2015

Cirkeln sluter sig

Igår blev det äntligen tid till att
ta in och natta dahliorna, för nu
kommer nog ändå kylan på riktigt?
Tyvärr hade redan tre krukor stått kallt
 när det frös på härom veckan så där var det 
bara geggamoja, men de andra är nu
 avjordade och lagda i sina sovpåsar. 
En kruka som inte vill somna är den med
vårens första inköp: lilla Vivan.
Hon skickar opp två nya knoppar och
struntar i de tidiga kvällarna.
Våra kamelior i orangeriet har visst inte heller tittat i kalendern.
 Deras knoppar började redan för flera veckor sedan 
och nu bara fortsätter de att svälla och svälla.
Varje år förundras jag över hur stora de blir! 
De brukar blomma i skiftet januari/februari
 och dit är det faktiskt ganska många växarveckor.
Fikonet står också i orangeriet och visst 
sväller fruktämnena, men inte alls som de borde. 
Ännu har vi inte fått mer än enstaka som 
mognat istället för att ramla av halvfärdiga. 
Då är det mycket roligare med citronen!
Den har satt fyra nya frukter i sommar
och de två som började svälla tidigt i våras
 är snart ätmogna.Mums!
Traven med fat blir det sista jag visar på temat.
Jag tror att det mesta är under kontroll nu och
redo för kommande odlingssäsong, men faten
behöver nog borstas en gång till...
Vill du se flera runda former så titta in hos


fredag 13 november 2015

Takhöjd

Vad gör man när växterna som bor
i orangeriet vill fortsätta genom taket?
Vår pipviolbuske, Iochroma cyaneum, är 
inte så vidare samarbetsvillig. 
Skotten blir lätt två meter på en säsong!
Att toppa den fungerar inte för 
det toppade skottet torkar in och dör.
Att låta den böja sig för sin egen tyngd 
är det som fungerat bäst men vi vill ju hellre
 att den blir som den buske namnet antyder.
Det bryr den sig inte om utan växer 
som den vill och blommar som den vill.
Så här års gör det inget.
Jag hämtar gärna stegen för att 
komma opp och beundra alla piporna.
Ibland tycker jag mig rentav höra
hur den musicerar...

onsdag 11 november 2015

Lyckoblomma?

Förr kunde man ha en hartass i fickan
för det ansågs ge bäraren tur.
Undrar om det är samma sak när
harklövern självsått sig i plattgången?

måndag 9 november 2015

Inte vackert

Nej inte är den vacker så här års.
Skockornas blad prasslar i vinden
och det är väl det enda roliga med 
det av växten som är ovan jord
Stänglarna får ändå stå kvar för
då blir det mycket lättare att hitta
guldklimparna om några veckor.
Vinterns godaste gratäng!
Och soppa!!!

fredag 6 november 2015

Nämen, hörni..

Det var ett fasligt liv därborta!
Kan jag inte få räfsa den här plätten
färdigt utan att behöva lyssna på ert käbbel?
Ja, jag vet att några har större krukor än andra.
Ja, det var tvunget att ställa brättet lite på 
sniskan över de som redan somnat.
Sluta gnöla nu, jag kan inte rå för att syrenen
släpper sina blad och att det kanske kittlas. 
Passar inte galoscherna så kan ni få en liggplats
i komposten över vintern och ta fighten med
maskarna och sniglarna  när de vaknar i vår.
Nu lägger jag lakanet över er, sov så gott! 
Täcket är tjockt och fluffigt så det blir
säkert varmt och skönt därunder. 
Nu vill jag inte höra ett enda gnäll till
för då kan det hända att stekpannan 
glider av locket och hamnar på någon... 

tisdag 3 november 2015

Baklänges?

Man kan få för sig att trädgårderandet är
slut för året när vintern närmar sig.
Men icke! Det är bara grävande och sådd som
 tar lite paus och vissa växter som somnar in.
Andra tar en välförtjänt vila efter sommaren
men fortsätter absolut att existera, om än i annan skepnad.
Och flertalet medlevare finns kvar därute,
de allra flesta trevliga sådana (alltså inte spanjorer).
 Våra sittplatser kräver en medtagen dyna men
är fortfarande vilsamma för kroppen att landa på
och för ögonen finns ännu strukturer, linjer
och färger att sysselsätta sig med.
Benen kan fortfarande bära mig runt på en 
uppfriskande runda längs slingriga stigar
och näsan hittar de mindre och svagare dofterna,
 de som annars ofta försvinner i överdådet.
Har du provat att titta på din trädgård gående 
baklänges med ficklampa i höstskymningen?
Jag lovar dig, du kommer att få idéer...

fredag 30 oktober 2015

Minerat?

Först sprakade de likt brandgula krevader i flera veckor.
Sedan kändes det som att passera ett minfält när 
de stora fröna låg i drivor runt pallkragarna.
Slingerkrasse är alldeles fantastisk med sitt explosiva växtsätt.
Det är allt himla synd att den inte övervintrar.
Tänk om jag glömmer sätta frön nästa år!?!
Fler färggranna urladdningar hittar du
hos Blommig fredag.

tisdag 27 oktober 2015

Inte i vår trädgård!

Visst är det hemskt trist när det kommer 
vildsvin och bökar i trädgården.
Stormfällda träd är heller ingen hit.
Men tänk så skönt att slippa brand!
Vi har varit och "tittat till" skogen där det
brann så gräsligt i fjol sommar. 
Min morfar var skogvaktare på ett av bruken alldeles
 i närheten så det var i de trakterna jag lärde mig älska skog.
I fjol orkade jag inte med att se eländet
men nu ville jag ändå uppleva med egna sinnen.
Det väckte fortfarande många känslor.
Fler bilder ligger på "Klickat och klart"
dit du kommer via tulpanbilden i kanten.

fredag 23 oktober 2015

På två ögonblink

Det mesta i trädgården tar tid och 
vårt trädgårderande lunkar på.
Visst kan det ibland också vara av modellen
 "ett kliv framåt och två tillbaka"?
Sällan går det fort och det känns rätt bra att hinna
 tänka en vända till innan gropen blir för stor.
Men det är som bekant inte bara man själv som styr.
Det händer att andras viljor förändrar allt.
Vilda grisar passar på att fira kultingarnas frigörelse 
en mörk natt i lunden och en vintertrött vind 
piggar opp sig med att dra omkull den stora granen.
Att ta det med ro är en träningssak, en 
träning jag regelbundet ägnar mig åt.

onsdag 21 oktober 2015

Plast eller plast?

Torpets växthustak var täckt med 
byggplastfolie när vi flyttade in. 
Glasen hade inte klarat snön härom året. 
I helgen fixade händige herr O nytt tak
av gamla kanalplastskivor vi haft stående.
De är rökfärgade så skuggningen 
får vi på köpet, och det gör ju inget.
Jag hoppas vintern går fort nu...

måndag 19 oktober 2015

Jag vill inte

"Nästan alla pratar om att resa till värmen.
Jag tycker det är jobbigt att fara runt och så känns det 
lite farligt med allt som händer ute i världen.
 Kan jag inte få stanna här?"
"Alla klarar inte kylan och mörkret,
 men stanna här du, om du vill.
 Jag vet att människan ordnar en matplats
 för de som blir kvar i trädgården.
Det brukar vara trerätters:
solrosfrö, nötter och talgbollar.
Och så finns det ju frukt och bär kvar
i träden och buskarna att ta till när sötsuget sätter in."

fredag 16 oktober 2015

Sommarens största njutning

Klia på myggbetten?
Smaska smultron?
Ligga och glo på molngubbar?
Ta ett kvällsdopp?
Den här sommaren var det nog att vakna
 och inte höra regnet drippa mot taket.
Eller var det när dottern och jag invigde våra
nya thekoppar på hällen ute vid stugan?
Det kan också ha varit första andakten
 på nyfixade utedasset med utsikt?
Möjligheten finns att kvällen då vi mumsade i oss
alla nyplockade jordgubbarna från det
 hittade landet bakom nässlorna smäller högst?
Det är omöjligt att välja.
Varje dag bjöd på så mycket gott.
Och tur är det, för jag behöver det godiset
för att muta mörkerperioden som står i farstun.
Tänk, så får jag njuta av det bästa
en gång till...

onsdag 14 oktober 2015

Nya pengar

Sådärja!
Nu har jag gjort en stor transaktion
och satt in massor av slantar på det mest
 räntebärande kontot jag har, lunden.
Och mer blir det, för ännu sitter det en hel del kvar 
och blänker gult högt där oppe i björken.
Det är härligt att känna sig rik!
Jag anar känslan hos de där placerarna som, ibland rätt hänsynslöst, ser sig om efter nya lätt åtkomliga slantar. Grannens löv ligger ute på gatan...

måndag 12 oktober 2015

Kalla nätter, hurra!

Nja, inte för att jag gillar kylan
men färger är jag ruggigt svag för.
Nu är de där och varje dag kan jag
gå en sväng och hitta nya.
Det är lika underbart som när det kommer
knoppar opp ur marken om våren!
Om det bara inte så kallt om fingrarna
så skulle jag försöka fånga de olika
kulörerna med vattenfärger på papper.
Inte nödvändigtvis föreställande men
just för att få njuta lite extra av
själva färgsprakeriet.
Men...det blir nog i kameran jag får 
försöka få in de rätta kulörerna istället.
Fotografera kan  man, som väl är,
göra med jaktvantarna på.