onsdag 29 februari 2012

Glädjande

 Visst är det roligt att knacka fram gångar och stigar igen ur isens hårda nypor! Efter några timmar sol så släpper det och jag kan inte låta bli att knacka loss och skyffla åt sidan.
 Och det riktigt pirrar i magen av glädje att se det vissna gräset sticka opp och högarna av halvruttna löv tina fram ur snö- och ishögarna! Knoppletarivern griper omkring sig och jag, som är lyckligt lottad och har nära till jobbet, hinner hem och kolla läget nästan varje lunch. Inte har isen försvunnit på alla våra gångar, men i några sollegor tittar faktiskt lite snödroppsknopp opp. Om man letar riktigt noga...
Och som om det inte räckte med det, nu kan vi alla glädjas åt att Isa med bloggen Isas Trädgård i fortsättningen kommer att sitta varmt och gott på en tantsittlapp när hon fikar ute. 
Hon vann min utlottning och så snart jag har fått en adress så går jag med paketet till posten.
GRATTIS Isa!

söndag 26 februari 2012

Ympkvistar

Nu har jag nog fått ner äppelträden så pass att jag är nöjd. Eller, helt nöjd blir man väl sällan men i alla fall ser de skapliga ut.
Det blev förstås en massa ris. Det mesta hackar vi opp och gör flis av senare i vår, men några pinnar sparar jag till ympar.
Min favoritsort, av dem vi har, är "Karin Schneider". Ett härligt rött och friskt äpple som håller hela vintern. Det kallas också för röd Ingrid Marie och är inte helt vanligt i handeln. Jag fick ympar från min svärfar för många år sedan och de växer och ger skörd så grenarna nästan knakar.
I år ska jag prova att sätta några i vår ena Transparent Blanche. Det kan bli kul med både gula och röda äpplen på samma träd?
Vill du ha lite ympris av den så hör av dig, det räcker till fler.

fredag 24 februari 2012

Uterumsvärme

 Visst har jag en passande tändsticksask i uterummet?
När det är riktigt kallt om kvällarna tänder vi en massa ljus där ute för att få det lite varmare och spara någon liten watt/krona. Kanske inte alldeles ekonomiskt egentligen, men i alla fall trevligt att se på.
Nu värmer solen om dagarna så vi kan mata krukväxterna med snöbollar.
Jag tror de gillar det. Växterna alltså. Men säg den lycka som varar beständigt. Med den fart på snösmältningen som varit de senaste dagarna blir det snart kranvatten igen.

tisdag 21 februari 2012

Lite skämmigt?

Nu när jag håller på och beskär våra fruktträd förskräcks jag över hur många mumier jag lämnat kvar i träden.
Såg jag dem verkligen inte i höstas?

 Och i växthuset hänger druvklasar kvar...
Visserligen gömda bakom gardinen men nog borde jag hittat dem när jag skördade och klippte ur?
Nåväl, jag fick i alla fall bättre ordning i växthuset denna vinter jämfört med i fjol.
Då hastades det mesta bara in under tak när snön och kylan ramlade över oss.
Fast...skulle inte lyktorna tillbaka in i boden efter den där sista lyktkvällen i december?

söndag 19 februari 2012

Alienrapport

Vår lille Alien har sträckt på sig i sin kruka.
Och fått ett småsyskon minnsann!
Fick jag med en extra kärna när jag tog ut den ur tomatmagen, 
eller har den klonat sig?
Det ska bli så spännande att se om det kommer blomning och frukt!
Jag har berättat för den om det stora växthuset dit den kommer att få flytta så småningom och lockat med att där finns både släkt och nya vänner.
Jag tycker nog att den ser lite nyfiken ut?

fredag 17 februari 2012

Solstol(l)ar

Det är fortfarande snöblött på bänken där jag brukar sitta och njuta så här års.
Det blev till att lyfta fram en annan stol till lunchfikat.
Ah, så underbart att kunna sitta ute!
Jag tog med en bok för att läsa en stund.
Stunden blev lång fast jag bara hade tofflor på fötterna, men det var ju så milt i solen!
Jag läste om utgrävningarna för nya E4 vid Uppsala och kapitlet handlade om sol- och fruktbarhetsdyrkarna som antas ha levt där från sen stenålder och framåt.
Det var bara att kisa opp mot den livgivande värmen och känna sig befryndad med deras dyrkan av solen.
Man får väl medge att det är en variant av soldyrkan att längta så efter ljuset och knopparna, fast jag gräver ju ner mer växter än guldknappar och svärd i min lund. 

torsdag 16 februari 2012

Mera snö åt folket!

"När vintern kommer mörk och kall 
då har Gud hittat på 
att ge oss flingors vackra fall 
för oss att titta på, 
för oss att titta på."





tisdag 14 februari 2012

Varma hjärtan?

Hjärtformen är väl ändå en av de mest ursprungliga formerna i människans historia som pyntare/konstnär?
Det är då för väl att den som symbol bär ett positivt budskap.
En glad Valentins dag önskar jag dig!

Ishjärtan är, precis som kärleken, här och nu.
I morgon kanske de töar bort men idag är de underbara.
De som promenerar förbi vår gård stannar till, pekar och ler.
"Är det jordgubbsmak eller bara färg?"
Varsågod, de är till dig också!

söndag 12 februari 2012

Är du lite vissen?

Vassen står vissen upp ur badvikens is.
YIPPEE!
Då kan jag ju leka där ett tag!

 Jag leker att jag måste hitta de grövsta och längsta, så får jag anledning att kliva in bland rören.
Långt in, så att jag nästan inte syns. Och inte ser jag annat än vass heller. Mysigt!
Tittar lite efter säv- och rörsångarbon men hittar förstås inga. De har redan blåst sönder.
Men gott om grova, långa rör hittar jag.
Det här blir årets första skörd.Tja, jag har ju inte odlat dem hemma, men vi har antagligen bidragit till gödslingen av dem. De växer så in i vassen, hahaha, av allt som vi badande lämnar efter oss.
De grova rören är perfekta att väva isolermattor av och ha över odlingslådorna på våren. De vekare kan vi fläta med och kanske göra någon skärm av?
Jag knipsar dem med sekatören till lagom längd och knör in dem i bilen.
Det brukar bli fler än en vända ner till stranden, för det ryms inte så många åt gången i en vanlig liten bil.
En toppengrej att ägna sig åt en solig dag.I fjol hann jag inte innan isarna började ruttna men nu har jag att pyssla med ett tag. När barnen var mindre älskade de att stjälpa till och vi hade varm choklad och bulle med ut. Nuförtiden får jag oftast åka själv, men jag är inte ensam på isen. Fast...de andra undrar nog vad människan gör där långt inne i vassen...

P.S. Jag fick en fråga om vassvävningen...

Om vassvävning vet jag så lite. En kvinna i Tärnsjö har en vassvävstol i taket i sin lada och väver mattor till sagda ladas tak och till sin bungalow. Jag började i mindre skala:)
Vi slog i två spikrader, en oppe och en nere, på garageväggen och spänner tunt rep  mellan de övre och nedre spikarna. Varje spikpar har en egen tåt och den fästs vid nedre spiken men klipps inte av utan lämnas LÅNG för den ska räcka att knyta fast rören med hela vägen opp till mattan är klar, vid övre spikraden.
Sedan lägger jag tre/fyra rör längst nere framför varpen och knyter fast dem i varpen med ett enkelt halvslag.En knut vid varje spikpars lina.
Tre/fyra nya rör ovanpå läggs åt motsatt håll för att inte alla tjocka ändar ska bygga höjd för ojämnt och så knyts de fast på samma sätt.
Det tar ett tag, man förstår varför sådana mattor inte är gratis, men det är värt besväret för de håller flera år.

fredag 10 februari 2012

Ett år gick fort!

Idag är det precis ett år sedan jag hade den där långtråkiga dagen och bestämde mig för att göra som herr O sa: starta en blogg om trädgården.
Ja, det var faktiskt hans idé så jag hoppas han är nöjd med utfallet han också.
Själv är jag mer än nöjd. Det har varit precis så lagom krångligt som jag trodde, innan mjukvaran och jag förstod varandra. Men allra mest har det varit roligt. Så roligt! Och kul att bli inspirerad av vad andra gör och att få era kommentarer på det vi själva pular runt med.
Att sedan fotograferandet ger en ny syn på det gamla invanda är ju en klar bonus.
Katten ser lite sur ut för jag har tagit in sittlapparna. 
Han vill helst ha det varmt om rumpan oppe på en stol istället för att sitta på kalla backen.
Kanske du också vill ha det lite varmare om baken?
Jag tar och firar detta första år med en utlottning!
En tovad tantsittlapp ligger i potten, redo att postas till någon av er.
Berätta om du vill ha den orangeröd eller blågrön.
Är det med lotter som med växter att det ska vara grupper om tre för att bli något?
Tja, du väljer själv:
Kommentera detta inlägg = en lott.
Kommentera och också är/blir följare = två lotter.
Kommentera, följ och länka till detta inlägg = ett knippe med tre lotter.
Lycka till!
Och snälla du, gör det enklare för mig och tala om i kommentaren hur många lotter du tar.
Vem som vann kan du se på bloggen den sista februari.

torsdag 9 februari 2012

Uppmuntran

"Snart försvinner det vita
från marken
och allt blir åter grönt.
Vi ställer undan sparken.
Våren är här - vad skönt!

Och Kerstin tar sina stövlar på
och hälsar på alla nyuppväxta små.
Hon tar en kopp och sitter ner.
Det ekar i templet -
och solen ler!"

Tack rara Klara för den fina versen och söta kortet!

tisdag 7 februari 2012

Rumphugget

Om någon av er vet i vilket sammanhang begreppet "rumphugget" först användes så upplys mig gärna.
Jag har börjat klippa ner pelargonerna och de ser verkligen rumphuggna ut efteråt.
 Jag såg någonstans sticklingar satta i en pluggbox och det såg fiffigt ut, så det provar jag i år.
Till min hjälp har jag två trotjänare.
Den lilla köpte jag ny för ca 30 år sedan som sysax och den har fungerat utmärkt till både ull och vävgarn. Den stora har tjänat hos någon annan innan jag fick den för ett år sedan.
Båda knipsar så bra, så bra,  bara man kommer ihåg att olja in och slipa dem emellanåt.

söndag 5 februari 2012

Skadedjur!

Sorkar kan vara ett elände. Mullvad också.
Trips och vita flygare är inte heller populära.
Sniglar och snäckor behöver jag väl knappast nämna...
Hur jobbiga de än är så finns det oftast knep eller gifter och annat otyg som man kan använda för att bli av med dem.
I veckan fick vi besökare som vi inte vill ha.
Sådana som inget annat än kulor biter på.
Vildsvin!
Första kvällen bara ett ungdjur, men igår var det minst tre stora rackare som buffat sig igenom det rostiga gunnebostaketet mellan oss och grannen bakom.
Spåren leder raka vägen mot dammen. Den är frusen så de kan inte dricka men de hör väl porlet från vaken.
De passar på att lämna sina högar innan de försvinner vidare ut på gatan.
Hur ska det gå när marken tinar om de fortsätter att titta in här? 
Gräsmatta har vi inte mycket av, men planteringarna...
Gillar de surjordsväxter eller är det lökarna som går åt först?
HJÄLP!
Någon därute med jaktlicens som kan hjälpa till?

lördag 4 februari 2012

Men vad i all sin dar!

Där satt jag och mumsade middag när jag kände något tunnt och lite hårt i munnen.
Eftersom det låg potatis och korv på tallriken och det var en tomat jag bitit i, så kunde det ju inte vara ett fiskben.
Äsch, jag hade väl råkat få lite av tomatskaftet med...jag spottade ut skräpet.
Nästa tugga. Nu kändes det som om det var en liten larv på tungan just när jag skulle bita!
När jag tar tomaten från munnen ser jag något grönt.
Ta mig rackar´n är det inte en av tomatkärnorna som grott INUTI tomaten!!!
På med glasögonen. Det ÄR en grodd! Och det jag spottat ut var också en, som jag bitit skallen av.
Som den tok jag är så pillade jag försiktigt fram hela plantan och flyttade över den till en kruka jord.
Det blir spännande att se om den tar sig!

fredag 3 februari 2012

Knack,knack...

Kommer du ihåg förra vinterns fiskdöd?
Vi hade fått tips om att hålla vaken öppen med bubblande luft istället för vattenflöde, för att inte störa fiskarna för mycket under deras dvala.Det slutade med katastrof!
Vaken frös ihop, trots ihärdigt knackande, och alla koi plus hälften av guldfiskarna dog!
I år har vi återgått till att hålla vaken öppen med ett rätt rejält vattenflöde igen .Det hade ju faktiskt fungerat flera år utan några döda fiskar.
När det är kallare än -5  några dagar i sträck fryser vaken ändå ihop och blir mindre.Då får man knacka. Försiktigt så inte fiskarna vaknar.
Att knacka loss de vackra isskulpturerna som bildats av stänket är inte svårt men känns nästan sorgligt.
De är ju så vackra!

onsdag 1 februari 2012

JAS-åååh....

Inte hann jag beskära våra träd under JAS-perioden inte.
Jo, de grenar som var i vägen för passage och de som skymde frukten togs ju bort, men vattenskotten blev kvar.
Dags att ge sig på dem nu, helst en dag när solen skiner och faktiskt värmer en aning. Om det är vindstilla.
Om man har dubbla raggare på fötterna och tredubbla vantar på händerna kan man leka att det är vår.
Jag börjar lite smått när jag är hemma på lunchrasten.Korta pass är nog bara bra för nacke och rygg.
Kommen inom tittar jag ut och får se en flock bergfink och siskor som har badkalas ovanpå bron över dammen.
Så roligt de har i snön! Undrar om det var ljudet av vattnet i vaken som lockade dem att bada just där? Tyvärr flög de iväg när jag hämtat kameran men du kan skapa bilden själv: tänk dig ett stort vattenfat fyllt med badande fink, fast det är snö som yr istället för vattendroppar.