söndag 29 april 2012

Vildsvin och elstängsel

Hjälper ett elstängsel när man vill hålla vildsvinen borta från sin trädgård?
Så gott som varje natt denna vecka har de varit här och kalasat. Det fanns ju så mycket godis att glufsa i sig av alldeles ifred. Grannarnas gräsmattor var plötsligt inte alls intressanta.
En liten yta tulpaner har vi kvar. Där lade jag, direkt efter första natten de varit här, ut en kvadratmeter gammalt knöggligt armeringsnät och fäste en massa bjällror i en bindtråd som vi drog runt och över ytan.
Det har fått vara ifred och slår nog snart ut.
I fredags inhandlades attiraljer för elektrifierat stängsel i grannbyns stora butik för djur och naturbrukare.
För er som inte har erfarenhet av djur bakom stängsel kan jag tala om att det är en halv vetenskap det här med stängsling. Aggregat i olika Joulestyrkor, olika grov tråd, band, olika typer av stolp, isolatorer, skarvdon, grindar, jordspett och åskledare är bara något av det man behöver ta ställning till!
En trevlig expedit som gått hela kursen och kunde det där med service förstod mitt dilemma och plockade glatt ihop allt jag behövde och berättade i stora drag vad det var och hur det skulle sitta ihop.
Jag fick dessutom rabatt på kalaset så pengarna räckte också till två påsar tröstegodis = gladiolusknölar.
Väl hemkommen hann jag dokumentera vad som (hittills) blivit förstört innan herr O kom hem och var mig behjälplig, tack och lov, med uppsättningen av stängslet. Det tog ett tag att få trådarna att löpa fritt mellan alla buskar, häck, träd och plantor men precis innan mörkret ramlade ner så vart vi klara.
 Hela den del av trädgården som är "trädgårderad" är inhägnad och till dess att vi fått ordning på grindar etc så får vi människor vackert kliva över linorna. Det ska inte grisarna klara, sägs det.
Natten till igår var de in till entrén och vände, efter att ha bökat i den plantering som hamnade utanför stängslet. I morse såg jag inte några bök alls. Törs man tro att de givit opp?
Mot gatan är man skyldig att sätta opp varningsskylt. Gissa om många hundpromenerare, och andra, stannat och tittat? De kanske inte sett förödelsen innan men när de stannar och läser skylten så tittar de också in över häcken. 
Tyckte de först att det verkade fjolligt med elstängsel mitt i byn så förstår de varför när de ser eländet här inne och några, som fått syn på mig, hojtar ett medkännande över häcken. Det är lika läkande som era tröstande kommentarer. 
Jag börjar se att detta nog går att komma vidare med. Tack alla ni som peppat!

fredag 27 april 2012

Fisksoppa?

När fiskarna vaknat är de inte alldeles pigga. Vem är det så där på direkten?
Särskilt en sådan här segdragen och kall vår kan det hända att de, precis som vi, har lite sämre motståndskraft och blir sjuka. Det är då jag kokar fisksoppa.
Nej, inte av fiskarna! Men till dem, så att de får hjälp att stå emot parasiter och annat elände.
Jag kokar opp en balja vatten och häller däri så mycket jodfritt salt som vattnet klarar att lösa. När lösningen kallnat pytsar jag ut den i dammen. Det sägs att en lösning på max 0,3% (3kg jodfritt salt till 1000 liter vatten) är optimalt men jag ligger nog under den procenten.
Sältan hjälper fiskarna att stärka sitt gelelager och sägs även ta kål på en del parasiter och bakterier som inte gillar sälta.
När vattnet blivit varmare och det är dags att sätta igång filtret så hamnar det mesta av saltet i filterskivorna. Alltså ingen risk att jag efter några år står här med ett innanhav vars salthalt är som i Döda havet.

torsdag 26 april 2012

Klagovisa, vers 2

Tack alla ni som kommit med tröstande kommentarer och medkänsla, det gör gott i en sargad trädgårds-själ. Jag önskar att jag snart kan rapportera om en fungerande trädgård igen, men det verkar dröja. I natt kom de vilda grisarna hit en gång till.
Nu har de ätit slut på lökväxterna och börjat inte bara böka upp utan också äta av pioner och annat mjällt.
Båda planteringarna på bilderna nedan var fyllda med gröna och röda ruggar av växter som bara väntade på att få sätta fart i värmen.
Att återställa sten och torvkanter går väl an även om det kostar ryggont, men resten...
 Jag är glad om jag kan identifiera de rotklumpar jag hittar. På några finns något lite kvar av tillväxtpunkter, men flertalet verkar bara vara rottrådar i lera, resten har de smaskat i sig.
Min arbetsgivare förväntar sig att jag ska vara på jobbet som vanligt så jag hinner ju inte ta hand om särskilt mycket förrän till helgen. Och grisarna kommer väl en vända till innan dess...men så fort det går kommer här att införskaffas och monteras elstängsel. Det verkar vara enda sättet att hålla dem borta.
Och ikväll så regnar det också så allt blir en enda gröt av lera, lökväxtblast och mosade rotklumpar...
Depp, depp. Hur har ni andra som råkat ut för samma katastrof hanterat eländet?

måndag 23 april 2012

Lökfrossa!

Igår gick jag min runda och njöt av alla tulpaner som stod med knopparna i givakt. "Bara värmen kommer så blir här riktigt fint", tänkte jag.
 I morse såg det ut så här...
 Glöm lökprakten!
 Hungriga grisar har bökat opp varenda en.
Mumsat i sig somligt och lämnat annat, mest blast.
 De har rotat sig igenom varenda plantering!
Och bökat runt allt som växt där för att komma åt lökarna.
 Kommer de åter för att äta resten i natt?
Just nu känns det inte som någon idé att återställa.
Jag väntar några dagar, det är ju mulet och fuktigt så det klarar sig ett tag det som bökats opp.
Och säg inget om att det är bra att få jorden kultiverad, då gråter jag.

lördag 21 april 2012

Rätt tid för ympning

När knopparna på äppelträdet ser ut som små prinsesskronor, då är rätt tid att ympa.Det är precis så de ser ut nu.
Man kan undra varför jag då går ut klockan 19.30 och sätter igång när jag har haft hela dagen på mig?
Av min syster fick jag en gång en påse med ett broderi :
"Skjut inte upp till i morgon det du precis lika gärna kan skjuta upp till i övermorgon."
Men i övermorgon kanske det är kallt igen. Eller regnar.
Alltså, ut och plocka fram grejorna!
Ympris, check!
Kniv och bryne, check!
Sekatör, check!
Lacbalsam, check!
Snöre och skyltar, check!
Men gummisnoddarna då?
In och hämta och klippa av till remsor. Jag lindar med dem istället för bast och det fungerar lika bra.
Sedan börjar pilljobbet med att skära till ymparna så att de blir tunna, jämna och med en knopp på motsatt sida. Rena verktyg, rena händer och INTE ta på snittytan!
Leta reda på en passande gren och märka den, stympa kvistarna där ymparna ska in, snitta kvistarnas bark så det blir en skåra för vardera ympen (två på varje kvist brukar jag ta) och sedan FÖRSIKTIGT lossa/lyfta barken och skjuta i ympen.
Med tungan rätt i munnen lindar jag med gummisnodden lagom hårt och knyter. Sist tätar jag hela härligheten med Lacbalsam, utom över knopparna förstås. De ska ju ta sig och slå ut.
Tänkte inte på att ta en bild av mina händer efteråt. Du får tänka dig dem, rödfnasiga av kyla och lagom kletade med avtorkat Lacbalsam.
Nu håller jag tummarna och schasar bort fåglar som försöker landa på de små nyingarna. Om några veckor vet vi om det gick vägen.
Men så skumt det hann bli. Inte vidare bra bilder...

fredag 20 april 2012

Pipviolbusken blommar igen!

Säga vad man vill om aprilväder etc, kul är det inte.
På lunchen idag var det snö opp över tårna när jag gick hem...
Då blir man glad när man kommer ut i uterummet med sin mattallrik och ser att minnsann, pipviolbusken ( Iochroma cyaneum) tycker det är vår i alla fall. Den blommar!
Jag fick skott för två år sedan och lyckades rota det ena. Hela förra sommaren blommade den.
Knappt hann en klase vissna innan nästa satte igång. Den lade sin energi på blomning, för det är fortfarande ett väldigt litet och tanigt exemplar men den verkar gilla läget.Den har redan två klasar igång!

torsdag 19 april 2012

Bränd?

Inte alla sådder vill riktigt.
Så här illa har det gått med rosenskäran.
Två liv, men den ene orkade inte riktigt.
 Blomstertobaksfröna vill inte heller som jag vill.
VÄLDIGT ojämnn groning och sedan har de tvärnitat och stått helt still.
I flera veckor nu.
Jag tror att det är dålig såjord, bränna eller kanske lite väl gamla frön. Men vilket?
Vad stod det på påsen... insamlat 2009...OK, då är det kanske inte bränna eller fel på jorden ...

måndag 16 april 2012

Nu har jag rakat bocken!

Idag var det ÄNTLIGEN varmt och torrt i luften!
I vilken ände skulle jag börja...
Det blev pallkragarna som fick lite handpåläggning.
Gamla fönster är toppen men passar inte så bra i måtten så jag testkör en "bortgjord" drivbänk på ena lådan.
Köpte den i förmiddags och funderar på om man kan olja/tjära träet utan att kanalplasten tar stryk rent kemiskt?
Någon som har erfarenhet?
Tur som en tokig har jag haft och fått fler kragar av en bekant, så nu skulle två lådor till iordningställas.
Först fodrar jag kanterna med uppsprättade jordsäckar.
Därefter fyller jag med höstens löv och gamla kvistar.
Det var då jag kom på att bocken stod orakad i hagen! Det räckte fint till båda lådorna. Sedan på med nästa krage.
Nu återstår att blanda köpejord, läs billig påstorv, med egna leran till en inbjudande bädd åt de små. Men det får vänta lite. Inte värt att fresta ryggen för mycket en och samma dag.
En fika med nosen i solen och fötterna högt måste ju också få sin tid.

söndag 15 april 2012

Med taggarna utåt

Det tog en bra stund av dagen, nu är det äntligen klart!
Vår gamla Flammentanz som blev jordslagen vid staketet borta i blöthörnet när vi dränerade om runt huset för X antal år sedan (alldeles för många), har fått en bättre plats.
Några blodprov blev det, och också en del revor i jackan men det var det värt.
Den hade börjat kasta sig över staketet till grannen, som inte gillade det och stympade grenarna å det hemskaste, så det var hög tid att rädda den. Inte tillbaka till husväggen men till solgården.
Den hade mått bra i blöthörnet och en gren hade legat under jord, läs leran, så det blev två plantor att brottas med.
Herr O höll grenarna borta med en kratta och jag grävde. I leran. Stövlar med platåsula är svårt att hålla balansen med men jag drattade inte en enda gång.
När vi äntligen fått den på plats kom Olle och ville hjälpa till. Vi överlät åt honom att vattna det sista och jämna till runt rosens fötter. Lika lerigt och fuktigt är det på nya stället så nu håller vi tummarna att den trivs.

lördag 14 april 2012

Felleverans?

Vem hade beställt det här vädret? Inte jag i alla fall! 
Jag bokade en "värme och uppehåll".
Det var bara att somna om i morse istället för att flänga ut och äntligen få ägna en hel dag åt trädgården utan att frysa.
 Sicken tur då, att jag har lite nytt att ta hand om ute i uterummet! För du tror väl inte jag kom tomhänt från mässan igår? Det får plats en hel del i en tantvagn/dramaten när man ätit opp matsäcken.
I år blev det faktiskt mest växter, lök och frö och bara en enda pinal, en kakfatspinne, som följde med hem. Och så förstås en hoper idéer, intryck och glädje över att ha träffat ett gäng trevliga bloggare IRL!

onsdag 11 april 2012

Blöt in på bara skinnet

Har du sett en sådan stackars liten lurvtuss jag hittade i regnvattentunnan?
 När jag lyfte honom ur vattnet var han alldeles svart av väta och allra först trodde jag det var ett skräp. Sedan såg jag pälskragen och antennerna. På bilden har han suttit ett tag i växthuset och börjat torka opp. Jag tror det är ett honungsbi.
Sådana ska man hålla sig väl med av flera anledningar, så jag talade nogsamt om vem jag var och att jag faktiskt blir sjuk av bistygn och bad honom vidarebefordra informationen till övriga i samhället.
Sedan letade jag rätt på regnmätaren och satte ut den i solgårdsodlingarna. Ett vårtecken så gott som något?
 På den lilla svängen tillbaka från solgården kände jag doften av lakrits och tvärnitade! Var är de?
Jodå, i lä och på solsidan hade några doftvioler vågat öppna sig. De doftade fast det var regntungt i luften.
 I kanten mot gatan stod en hoper andra blå små fotsoldater och hoppades på bättre väder. Hur länge orkar de vänta med tillknäppt knopp tro? Vi önskar oss en solig dag både de och jag. Nu får det här bakslaget allt ge med sig!

måndag 9 april 2012

Papper och penna

Det är fortfarande för kallt för att trädgårderandet riktigt ska ta fart. Men solen skiner, så ut måste jag!
Att gå runt, eller för den delen sätta ändan på en av alla våra sittplatser, och anteckna och skissa allt som dyker opp i huvudet är både rofyllt och inspirerande. Med vantar på och sittlappen redo i fickan.
Det blir ofta VÄLDIGT mycket funderingar och idéer och så hamnar de bland alla andra papper i ena änden av trädgårdsjournalen.
De ligger där och mognar. Att ta fram dem någon gång per år och ögna igenom allt ger mig nöje en gång till.
Så många tokidéer som jag skakar på huvudet åt. Och en och annan som återuppstår som ett riktigt bra projekt. Se till exempel på våra komposter och bröthörna.
Det är tur att grannen har sitt garage och carport där så de inte behöver se eländet.Att ha en del av trädgården som ser ut så här får man ju skämmas över! Den behöver verkligen göras om på nå´t vis.
I anteckningarna har jag hittat en riktigt gammal tanke om hur man skulle kunna organisera komposterna och få till en upplagsplats för allt det där "bra och ha-joxet". Den får ligga framme ett tag för att se om den tål sol eller vittrar sönder till tankedamm.
För att du inte ska behöva ha den trista röran kvar på näthinnan, visar jag en bild på den lilla söta vivan som jag fick som påskgodis av lilla syster. Hon räddade den ur mammas rabatt när vi städade ur dödsboet och den har förökat sig och trivts hos henne. Nu hoppas jag att den ska trivas också hos oss.

lördag 7 april 2012

Mister Bister?

Och varför ser du så sur ut då? Förlåt så hemskt mycket, men jag trodde faktiskt att du var påskharen och att det var du som lagt det fina lila ägget borta i redet. Inte? Men vem är du då...
Jaså, du är Olle. Tackat ja till platsen? Nyinflyttad i växthuset?!
Den platsannonsen vet jag inget om...
Men du, se inte så arg ut, snön kommer att försvinna och det blir snart mycket att göra ute igen.
Bara du inte äter av det som växer här inne ska vi nog komma överens.
Välkommen som hjälpreda, förlåt, trädgårdskanin, det är alltid trevligt med sällskap!

Men vem har då lämnat ett lila ägg med videkissar på, i redet...
Glad påsk alla frusna!

onsdag 4 april 2012

Nä, nu räcker det!

En ledig vecka som denna skulle det vara skönt att kunna arbeta ute med gångar och gropar.
Men icke! På morgonen är allt fastfruset och fast solen kommer fram blir det inte skönt utan mest klibbig lergröt och kallt om händerna i snålblåsten.Gnöl!
Jag begär inte att det ska vara 15 grader varmt, sol och vindstilla men nu vill jag slippa frysa!
Och jag vill få mina gropar grävda och buskarna flyttade innan allt annat kommer igång.
Men nu vänder månen och då brukar ju vädret också byta fot. Jag hoppas...
Under tiden sitter jag i växthuset och leker Alfapet med gamla bokstavsklotsar.
Det skulle vara roligare om det fanns fler bokstäver...
Får jag poäng fast det saknas en bokstav?

måndag 2 april 2012

Dagens fynd

Inte skönt ute idag! Med sten i fickorna, för att inte blåsa bort, tog jag sekatör och handskar med ut.
Det var tänkt att jag skulle klippa till säck det taggiga, som vi inte vill hacka till flis på gångarna, fast det vart för kallt om fingrarna.
Jag stoppade händerna i fickorna och gick en tur runt ägorna istället.
Det finns några små som vågat sticka opp ett blad eller knopp ur leran fast det snöar av och till.
Att  hälsa dem välkomna åter är ett kärt nöje.
Här är några jag hälsat på idag:
Slingerstormhatt

Lungört

Blå nunneört

Clematis "Love child"
Clematisen klänger mot en av tempelstolparna och letar lä. Själv går jag in och tar kaffet i uterummet. 
Kanske finns där något litet som jag kan pyssla med och få fingrarna jordiga?

söndag 1 april 2012

Som Moses...

En liten Mose-koppling så här i påsktid i vårt mångkulturella samhälle. Ännu är det lite svalt att ligga ute och varken blom eller blad i trädkronan ovanför. Men snart så...
... kan jag ligga i vår blå säng och leka Mose i vassen.
Vassen jag skördade i vintras har blivit en skärm för att öka avskildheten när man ligger och funderar.
Stråna är inflätade i ett gammalt buckligt armeringsnät.
Vill du vara prinsessan eller Mirjam? Eller kanske rentav Jokebed?