tisdag 29 mars 2011

Impulsköp!

Att åka till det stora småländska inredningsvaruhuset för att köpa säng och komma hem med en kamelia...
...är väl inte så konstigt. I det varuhuset hittar man ju alltid något som man inte visste att man behövde.Efter att ha sett Tage Anderssens kamelior i Uppsalas botaniska trädgård blev man allt lite sugen på att försöka få en att trivas hos oss. Halvfylld, röd. Vacker!
Vackert blir det också i mitt land i sommar, för jag har fått ringblomsfrö från  Merjas trädgårdsblogg. Tack snälla Merja!

söndag 27 mars 2011

Saknad och sorg

Idag har jag rivit väggarna i det som varit barnens koja/lekstuga. De tyckte själva att den började se risig ut och, framför allt, skymde utsikten från altanen som vi hoppas få klar i sommar. Det känns lite konstigt att den snart inte finns längre. En sorts saknad.
Kojan i sin glans dagar

Kojan efter dagens rivning
På den dagliga knoppletarrundan hittade jag julrosorna som tinat fram i skuggan. Men titta på de stackars knopparna längst till vänster. De ser knappt livsdugliga ut. Kommer de verkligen att klara solen och vinden?
Efter att ha passerat skuggan kom jag till dammen. Och där var de, fiskarna. Flytande på sidan i kanten. Vår älskade koi Salome och två av guldfiskarna. (Salome överst på bilden från i somras.)

Sorg! Jag har ju oroat mig för dem och vart därför inte helt överraskad, men sorg går inte att bereda sig för. Den kommer som den är.

lördag 26 mars 2011

Utmaning, mera bekymmer...

Oj, oj en sådan utmaning!
Fröken Kråknäs vill veta mera om mig. Åtta saker om mig själv som du inte vet om. 
Sedan vill hon att jag ska utmana ytterligare åtta bloggare med färre än 100 följare på samma sätt. Man ska också länka till den man blev utmanad av.
Att berätta något okänt är inte så svårt, det får bli med trädgårdsvinkel;


¤ Inget "Garden girl" för mig. Jag trivs bra i M59:or. Säga vad man vill om försvaret, men sy bra kläder kan de!
¤ Jag klarar nog rätt bra att hålla växtlistorna uppdaterade men 
¤ det är inte säkert att förteckningarna över planteringarna är kompletta eftersom jag flyttar växter rätt ofta.
¤ Vi handgräver allt som behöver grävas för här är så många träd att maskiner inte kommer in. 
¤ Våra stora koi heter Mitzi och Salome och äter gärna ur handen.
¤ Jag tror jag gjorde för små hål på sista omgången holkar för flera blev obebodda.
¤ Jag har en fin/makaber samling kranier vid templet, "memento te mortale esse".
¤ Jag gillar att få trädgårdsbesök.


 men att hitta några att skicka vidare till...
Du som läser detta, känn dig utmanad om du vill!


Awardbekymmer



Jag fick en award  från Bland rosor och bladlöss och den ska skickas vidare till fem bloggare man gillar med färre än 100 följare. Jag kan inte välja så det blir civil olydnad också härifrån; känn dig härmed belönad du som också bloggar om trädgårdens glädjeämnen och motgångar!

fredag 25 mars 2011

Då och nu, kapitel 3

Men alla skuggälskarna fick väl inte plats bakom templet?
templet  till höger ur bild
Nja, inte riktigt alla. Fast det löste sig det också. Äppelängen, bredvid templet, ligger ju mest i skugga så en del av den annekterades som plantering, och så har sonens frösådda gullregn (kvarglömd dinosauriemat?) kommit upp lite här och var och de  i kombination med rotskott från körsbären mellan oss och grannen bistod med tillräcklig skugga. Och vet ni vad? Äppelängen är rätt stor så det finns plats för mera, jag menar flera...

onsdag 23 mars 2011

Inte klokt så fort det gick!

Brukar det verkligen gå så här fort?  Igår var det flera cm isig snö när jag gick kvällsrundan runt "ägorna". Idag på samma runda står blommande vintergäck och dm-höga krokus och flinar okynnigt mot mig! Hur har de hunnit?
Det känns nästan OK att det ska bli kallare igen, så man hinner med mentalt. Leta knopp är ju så roligt!


Dammen har hunnit öppnat sig fast den igår var täckt med minst en dm snö. Vilken lättnad att luftningen verkat fungera trots massivt istäcke. Nu återstår förstås att se hur många fiskar som kommer simmande respektive flytande...Än ett tag får jag oroa mig.
Men titta, snömögel! Och det är överallt! Vi har aldrig haft problem med det förut. Behöver man göra något eller rättar det till sig självt?

tisdag 22 mars 2011

Snart är det äntligen dags!

Nu har det varit vårdagjämning och jag kan börja med sådderna, jag som inget tilläggsljus har och inte heller något svalt ställe för dem att växa på får ju hålla igen lite så det inte bara blir skrangliga skröplor. Jag har gläntat på lådan med alla fröpåsarna och planerat ordningen på det hela redan för några dagar sedan. Nu väntar jag bara på månen. Ja, för en bekant lärde mig att det gror bäst när månen är i tillväxt. Om det stämmer eller inte vet jag inte men det kostar bara lite tålamod att vänta, så varför inte?

måndag 21 mars 2011

Snö och is, snö och is...

Igår var det sol och inte ett moln när man tittade uppåt. När jag gick in i växthuset DOFTADE det! De små penséerna och pärlhyacinterna fyllde luften med söt vår! Underbart!

Idag är det BARA moln. Helt grått! Plusgrader och vind gör snön hård och tät, mera som is. Våra buskar tyngs mot marken och jag kan bara hoppas att inte alla grenar knäcker. Jag gick faktiskt runt med räfsa i går och tog fram kantstenen vid dammen ur snön. Kanske släpper isen lite snabbare då? Också de tyngsta drivorna över buskarna blev "kammade". Just nu längtar jag efter "markkontakt", fast jag minns också lukten av sur gräsmatta. För att inte tala om alla hundhögar som snart ligger och stinker längs vägen. En vägsträcka utan staket och inget hus direkt vid vägen uppfattas av vissa hundägare som "skog", dvs man behöver inte plocka upp efter sitt djur.

söndag 20 mars 2011

Då och nu, kapitel 2

När granen försvann var det jobbigt. Fåglarna som brukade sitta i den flög faktiskt omkring och letade efter den i flera dagar (kajor ni vet, de är kloka) och det vart nästan obehagligt ljust i frukostrummet. För att inte tala om oron för skuggväxterna som nu stod i flödande sol från 9 på morgonen och till bortåt 6 på kvällen! Något måste göras! Flytta växterna? Bygga skugga? Vad? Skärmar? Lusthus? Vi frågade bekanta om råd och våndades hela sommaren.Försökte skugga dem med väv och tillfälliga skärmar/gardiner. Och minsann, lösningen infann sig till slut! I form av en STOR parabol som ett lokalt kabelTVföretag skulle byta ut. De trodde först inte på oss när vi sa att vi gärna tog hand om den gamla parabolen, 2,5 meter i diameter, men småningom kom den hem till oss. Vid det laget stod stolparna redan på plats och vi lade upp den som ett kupoltak. Ett ekotempel är just vad varje trädgårdstok behöver! Från kraftgatan en bit hemifrån hade jag lov att hämta sly och så flätade jag väggarna av några hundra slanor hemkörda på cykel.
  Det finns planer på att täcka kupolen med fetblad/taklök/mossa men vi har inte klurat ut hur vi ska få det att bli bra. Någon föreslår en lumpmatta som grund för rötter och sand att fästa i, men ligger den kvar när det blåser? En annan idé är nät över en torv/sandbotten för att skydda när fåglarna är "picknödiga", men rinner inte allt bort då när det regnar? Förslag och synpunkter emottages tacksamt! Granens fot står kvar som bordsunderrede och vi ryms precis lagom för en kaffestund. Templet har också blivit en perfekt plats för kontemplation.Det är ju fortfarande en begravningsplats. Alla livsåskådningar är välkomna! Vi sänder en tacksamhetens tanke till granen och till stormen som hjälpte oss skapa denna härliga plats.

lördag 19 mars 2011

Då och nu, kapitel 1

Det var en gång en gran. De som byggde huset planterade den omkring år 1950. Ägaren innan oss kapade toppen för att ha som julgran ca 35 år senare. Stackars träd! Men den hämtade sig och lät tre skott växa opp till en ny vacker topp. I den vevan övertog vi tomt och hus.
gammalt foto från 1989
Tidigare ägare hade på norr/skuggsidan av granen placerat en funkia, en pion(!) och en hoper praktlysing i en matta av Vinca. Av detta var det bara Vincan som riktigt ville växa. Vi använde platsen som begravningsplats för våra husdjur. Har man barn så blir det ibland en hel del djur. Grodor, möss, fåglar, salamandrar. Även katter och kaniner har här fått sin sista vila. Efter några år tröttnade vi på den ständigt fuktiga mossmattan på skugg/norrsidan av granen  så vi flyttade växterna som inte trivdes och gjorde istället en liten våtbädd och ett parti för skuggväxter där. Det var inte helt enkelt för det visade sig finnas en gammal, hårt packad byväg under torvorna av spretigt gräs! Nåväl, det blev rätt bra till slut. "Och så levde de lyckliga...och granen växte kämpahög" ända till en januaridag för tre år sedan.
Guldlock
Jag och Guldlock kommer hem från en spelning (ja, tanten är folkmusikant också) och det ligger massa bråte över hela gatan. Vad har hänt? Jo, det stormar och granens toppar har fläkts isär och gått omkull! Över gatan som tur var och inte in i vårt eller grannens hus. En ensam topp står kvar och vajar oroväckande i vinden. På ca 12 meters höjd! Vad göra? Jag ringde räddningstjänst som kom förbi med stegbilen på hemväg från röjning av andra granar som lagt sig över andra vägar. De tog ner granen till säker nivå. Resten av trädet tog vi själva några dagar senare. Oj, vad ljust det blev! Hur skulle nu växterna i vårt skuggparti klara detta?!
Fortsättning följer.

fredag 18 mars 2011

Visst har du mer än du behöver...

Svenska Röda Korset

Här hittar du Röda Korsets Plus- och Bankgiro-nummer. 
Tack för att du vill skänka en gåva till Röda Korsets arbete!

Bankgiro 900-8004

PlusGiro 900 800-4



tisdag 15 mars 2011

Nu spökar det


Nu rasslar det i drivorna och från taken. Snart är tomten vaken. Skatorna har redan börjat välja de bästa pinnarna ur högen med bortskurna grenar. När blir det min tur att plocka och fixa?

 Grannarna kommer också ur sina iden och vi pratas vid över staketet. "Varför har du ett spöke, Kerstin?" Grannbarnen undrar över säckifieringarna men förstår nog förklaringen. Men lite konstigt är det...
Och det finns fler "konstiga" saker i vår trädgård. Att det är inne med texter på väggarna såg jag på mässan. Här är min variant. Knapparna glittrar så vackert när solen lyser på dem. 

fredag 11 mars 2011

Tusen millijooner...

Idag är jag miljardär!!!!
Jag har tankat vår på "Rum och trädgård". Mitt väsen är fyllt av miljarder härliga intryck och jag kan sticka näsan i doftande blommor. Köpta, men ändå.
Nu sitter jag i växthusets soffa och bara njuter medan jag skriver detta (trådlöst är inte dumt).
Dessutom har snön sjunkit undan så pass nu att somligt börjar titta opp. Det betyder att jag behöver leta rätt på väv för att säckifiera det som är känsligt för solen. Var lade jag den i höstas?

Och så är det ju dags att pimpa gummistövlarna inför vårfloden. En tub fönsterfärg är billigare och blir nästan lika snyggt som Tretorns blommiga. Eller?

söndag 6 mars 2011

Nya bekantskaper

Tage Andersen, dansken med de kreativa blomsterarrangemangen, har en hel massa kamelior. En del är just nu utställda hos Uppsala Botaniska Trädgård i deras orangeri. Åk dit om du kan. Att vandra mellan och under kamelior som blommar(men tyvärr inte doftar) var en säregen upplevelse. Innan dagens utflykt var kamelia en blomma mest på bild för mig. Tyvärr var det dåligt med namnskyltar, men här är några bilder i alla fall.



Den nedersta var en annorlunda en. Både dubbel och enkel på samma gång. "Tur" att man inte har någonstans att ha kamelior...

Våroffer

I morgon är det herr Otteskrufvs födelsedag. Det är tradition att han får årets första på födelsedagen, det finaste till den finaste! I år misströstade jag med all snö.Men ut och krafsa i rabatten närmast huset var jag igår, och minsann, fanns det inte en ensam liten en där! Med huva på och sol idag så hoppas jag att den hinner slå upp sin lilla droppe lagom för att få pryda hans frukostbricka.
Men så hemsk jag är! Ska jag ta livet av den direkt? Jajamensan! Det kommer fler...

fredag 4 mars 2011

Vill du ha?

Idag regnade det hos oss! Jo, faktiskt, ett riktigt vårregn. Inte blev det sitta i solen inte, nej istället satte jag om rhizomer. Fick en näve över. Vill du ha? Jag har varit på gesneriasternas hemsida och kommit fram till att det nog är någon  variant på x Smithicodonia. Skicka en e-post med din adress så kommer de med posten.


onsdag 2 mars 2011

Vad ser du?


Att man hittar figurer i tingen runtomkring är inte ovanligt, eller hur? Alla har väl tittat på underliga moln någon gång.

Om man sitter i vårt matrum och dumglor ut på björken så ser man plötsligt detta!
Ser du honom?
Vandrar han med stav eller rider han med lans?

Bokmärkesängeln hittade jag för några år sedan på ett hygge.
Hon låg kvar efter att de plockat rätt på det de ville ha till flis.
Det var skapligt bökigt att få hem henne på pakethållaren (har du försökt cykla över ett hygge?) men värt varenda droppe svett och myggbett. Hon oljas in varje vår för att inte spricka upp alldeles i torkan.  Hoppas hon håller många år till...