Ute är det vitt och vackert.
Till dess att tövädret slår till igen
och allt blir grått och brunt och
Varför är det ibland så svårt för mig som
trädgårderare att också ta det med ro?
Det händer att jag önskar mig framåt i tiden
och nästan redan har haft vår,
gjort de nya planteringarna
och skördat de första primörerna.
I tanken, vill säga.
I tanken, vill säga.
Utan jord att gräva i och plantor att pilla med
känns det oftare tomt och uttråkat.
Några pratar om att gå i ide och
slippa den händelsefattiga vintern.
Det är på natten barn växer och om vintern vi mognar.
Det är nu idéerna vaknar, mornar sig, somnar om
och vaknar igen, färdigdrömda och redo för livet.
Undrar vad våra träd funderar på just nu?
Kanske borde jag gå ut och prata lite med knopparna på deras grenar?
Undrar vad våra träd funderar på just nu?
Kanske borde jag gå ut och prata lite med knopparna på deras grenar?