Det tog en bra stund av dagen, nu är det äntligen klart!
Vår gamla Flammentanz som blev jordslagen vid staketet borta i blöthörnet när vi dränerade om runt huset för X antal år sedan (alldeles för många), har fått en bättre plats.
Några blodprov blev det, och också en del revor i jackan men det var det värt.
Den hade börjat kasta sig över staketet till grannen, som inte gillade det och stympade grenarna å det hemskaste, så det var hög tid att rädda den. Inte tillbaka till husväggen men till solgården.
Den hade mått bra i blöthörnet och en gren hade legat under jord, läs leran, så det blev två plantor att brottas med.
Herr O höll grenarna borta med en kratta och jag grävde. I leran. Stövlar med platåsula är svårt att hålla balansen med men jag drattade inte en enda gång.
När vi äntligen fått den på plats kom Olle och ville hjälpa till. Vi överlät åt honom att vattna det sista och jämna till runt rosens fötter. Lika lerigt och fuktigt är det på nya stället så nu håller vi tummarna att den trivs.
Hårt jobb, hoppas den trivs:)
SvaraRaderaVilket slit! Skönt att ha det gjort och hoppas nu att den trivs på sin nya plats.
SvaraRaderaHa det bäst!
Kram Hélena
Hej igen!
SvaraRaderaSatt just och läste vem du är!
Tänk det passar så bra med dig och det kan jag se nu när jag har träffat dig. Vad roligt det är när man har ett ansikte.
Men jag har även tittat lite mera i din blogg idag och sett så mycket fint att du nästan får mjela mig på annika@naturligating.se
Skulle vilja fråga en sak.
Hörs och ha det gott
Annika
Det brukar vara en riktigt skön känsla, när man fått skrida till verket med jobb, som länge ropat på en!
SvaraRaderaVår Flammentanz skulle också behöva kapas ner och få börja om. Men varje vår tänker jag: Men då får vi inga blommor i år!, och så får den stå kvar, utan förnyelse.
Intressant att se att den trivs i fuktigt läge. Vår står nämligen i mycket torr sandjord, men blommar också bra.