Spinkigt

Sent omsider men i alla fall innan jul...

...nu står den på plats,vår julbock.

Stackar´n, så mager han vart!

Nåja, med rådande ljusbrist är det

kanske ingen som lägger märke till det...

Sorgesång?

Jag hade velat bjuda en mer vintrig sång på just Luciadagen,
men allt det vita har försvunnit hos oss.
Det känns som blöt Oktober när jag går ut.
Trist.
Den här melodin brukar vara rolig att tralla
men idag vet jag inte...

Träden sover. Borta är nu bladen,

är nu bladen.

Jag har skördat sista rödbetsraden,

rödbetsraden.

Dripp, dropp, dripp, dropp,

drippedrippe, dripp, dropp.

Dripp. Dripp. Dropp.

Melodi: nesuh i rä ted tsyt redår ttandiM

Jag fortsätter att tralla...

Vår måne den lyser på himlen så klar.

Vi väntar en kyliger natt.

Jag biter en tugga i frukt som hängt kvar

och ropar -"Kom in lilla katt!"

I orangeriet står lökbon på rad

kanske om jag har tur det blir blommor, ej blad.

För jag vet ju att:

snart blir vår,snart blir vår!

Melodi: ralk tgilrednuröf anräjts ne ralårts teD

Jag glömde...

Det man  inte har i huv´et...

...kan dyka opp i ett julrecept.

Hoppsan, vi har inte tagit opp jordärtskockorna!
Bäst att få opp dem fort innan den utlovade snön
ramlar ner över alltihop!

Jag tog spaden och trodde jag skulle kunna gräva.

Det har ju regnat hela natten

men ändå var det fruset i backen!?

Ordentligt fruset!

Det blev till att hämta lilla spettet.

Nu har jag fått det jag vill ha,

en nästan full låda med fina skockor att göra gratäng på.

Fast det ser nästan ut som 

nyskördade "svampinjoner", fniss!
Och medan jag skrivit detta har flingorna börjat yra där ute.
Skönt om det blir lite vitt på marken som ger aningen ljusare morgnar och kvällar.
Trevlig helg!

Adventstrall

Det finns så många melodier som snurrar i huvudet
och dyker opp bland orden i mina tankar när jag går och filurar.
Den här har du hört många gånger
fast med annan text:

Tre krukor, tre krukor
på rad i vårat kök.
Med guldkant och mossa
och hyacint ur lök.
Så vita, så vita de äro alla tre
och när de doftar, då är jag i himlen ett tu tre!

Hittade du melodin i minnet?
dnalekakrappeP nårf rabbug erT
Glad advent!

Lussekatt?

"Men matte!

Ge dig nu!

Jag vill in!

Jag orkar inte vara här ute mer idag!

Det är inte varmt alls och jag börjar bli hungrig!

Jag vill in och träffa de där lussekatterna

som du sa skulle komma snart.

Jag hoppas de vill leka med mig,

för gamla Frasse bara sover och sover.

Den där sista busken, strunta i den.

Rosmarinvide, visst men ändå...

...kan den inte bara stå kvar i krukan till i vår?

Du vill ju ha den vid nya dammen som inte är klar än

så varför gräva ner den på "fel" plats nu?

Ser du inte hur både skottkärran och spaden

bara längtar efter semester?
Nu kan vi väl gå in?

Snälla matte, kom igen!"

Rik nog som nöjd är!

Ni är så många som gör så fint,

piffar och donar med växter och pynt.

Jag önskar ibland att jag kunde få till det

så där inbjudande som jag ser hos andra.

Men, men...

En skål på tempelbordet, som blir belyst om kvällen,

kan jag titta på från diskbänksfönstret.

 Och ett dörrsmycke har jag totat ihop

av nerblåst lav och en galge.

Så tänker jag på ordspråket:

"Rik nog som nöjd är"

och funderar ett varv till.

Tro´t om du vill

Dammens vattennivå är återställd. 

Efter att ha letat och inte hittat någon synlig läcka

fyllde vi helt enkelt opp den igen. 

Det var i fredags och nivån är än så länge oförändrad.

Kanske var det bara fjorton väldigt törstiga rådjur och 

några fåglar som druckit den halvtom...

Nu hoppas vi den får behålla sitt vatten till i vår.

 Om den här klarar sig till i vår....

nja, knappast. Det är ju en sommarblomma?

Jag minns inte just nu vad den heter....

liknar en prästkrage i blomman, mörk mitt, soltålig.

Den fortsätter att utveckla knopp och slå ut trots kylan.

Bilden tog jag i går. Jomen!

Alltid där

Att bemästra en trädgård...to master a garden?
Det känns osäkert huruvida det är
trädgården eller jag som bemästrar varandra.
Jag vill se det som en symbios, ett ömsesidigt utnyttjande av varandra.
Visst är det fler än jag som lever i symbios med sin trädgård?

Så här års skrivs om trädgårdar som stängs och folk som går i ide

så man kan tro att allt är slut bara för att kylan kom.
Snälla, säg att jag inte är ensam kvar ute i trädgården!

Utan trädgårdspysslandet mår jag inte bra

och utan min närvaro är trädgården bara ett stycke mark.

 Alla brungula kulörer glädjer mitt öga

lika mycket som de gröna.

Snart kan jag njuta av vinterståndare istället för rosor.

Och vackra iskristaller dyker opp 

precis som efterlängtade vårknoppar.

De minsta medlevarna försvinner för ett tag

men många fåglar och ekorrar finns kvar att dela det goda med.

Istället för blomning hänförs jag av bark och knoppar.

Så många mönster/bilder som gömmer sig där.

   Stunden i stolen är lika skön med ylle och varm mugg 

som den var med shorts och glass.

Faktiskt skönare, för jag slipper mygg och getingar.

 Och vet du vad?

Såpbubblor är nästan vackrast mot snö...
Fler tolkningar av det för mig okända begreppet
"master garden" hittar du hos Helena.

Åldern sätter spår

Min käre trädman har rämnat!

Här hjälper nog inga antirynkkrämer.

Hoppas han håller denna vinter igenom 

så ska jag skicka honom till plastikoperation i vår.

Mina egna fåror i ansiktet gläds jag mest åt.

Särskilt de under ögonen.

Jag har hört att man bara får sådana av att skratta och le.
Och i pannan...nej där har jag väl ingen?