Skördestressad ekorre?

Ujujuj, nu drar det igång. 

Allt mognar och ska tas hand om.

Plocka är kul.

Äta är härligt.

Ekorren i mig kan inte låta bli att ta tillvara 

men jag börjar lära mig att det inte går att bärga allt.

Vi hinner inte äta i den takt det mognar 

och har inte heller plats för att spara.

När frysar och skafferier är fulla

( och extrakylen vi har där det inte finns matkällare) 

då jag får öva mig i att djupandas och låta 

somligt av det som mognat i skog och odlingar 

helt enkelt bli kvar som mat till medlevarna där ute.

Det är svårt,men det går.