Lilla Asta har fyllt ett år
men är precis lika nyfiken som i fjol.
Vattentunnor är lockande men ack så farliga!
Hur tar hon sig opp om inte vi är hemma
och hör pipandet och plasket?
Nöden är uppfinningarnas moder:
inte så vackert men funktionellt!
Med en bräda i tunnan kan en nyfiken katt ta sig opp
om hon drattar i efter att ha balanserat på kanten.
Det går ju att spika ihop snygga ramar med nät över också.
Någon gång när man har tid.
Någon gång när man har tid.
Jag gillar din omtanke om katterna. :) Vi var också oroliga en gång på 90-talet när vi hade ungkatter. En ramlade faktiskt ner i en tunna en gång, men han kom upp fortare än han föll ner. Rädsla ger oanade krafter även för katter. ;) Men sen vi lade nät över våra regntunnor tills vi kände oss säkra på att äventyrstiden var förbi.
SvaraRaderaKram /Charlotta
Grattis till lilla Asta i efterskott! Har hon ramlat ner i tunnan många gånger? ;-) Jag skulle nog försöka fixa ett lock av något slag för att inte vara orolig...
SvaraRaderaVårhälsningar
Elisabet
Ja, jag har tänkt tanken. Vi har bara en tunna, en järngryta, och den är så pass låg att de tar sig i och ur ändå.
SvaraRadera/Jenny
Ja det var ett smart tips! I dag kom jag på min katt att dricka i vattenkannan där jag blandat i växtnäring!!! Herregu, hon kanske blir JÄTTESTOR nu! Ja nu får jag tänka på det också...
SvaraRaderaÖnskar dig en skön kväll!
Kram,
Titti