Frisk NO vind över minnesbankarna

Är det fukten denna sommar som fått klistret att släppa i mitt minne?

Jag är ingen fena på att minnas namn 

men i år känns det alldeles hopplöst.

Det senast lagrade blåser snabbast bort.

Jag har hört att äldre minns bäst det som hände för länge sedan.

Sålunda tar jag det som ett tecken på "mognad".

Den här läckra chilin fick jag i våras,

men vad hette den...

Det blå bäret däremot vet jag precis:

Ormbär, Paris quadrifolia.

Plantan kommer ur ett bär jag tog från sommarvistet

för många år sedan och det har blivit fler med åren.

Växten finns med på en plansch som jag ofta 

satt och glodde på när jag var yngre.

Man kan nog säga att den startade mitt växtkunnande.

Den och botanikprofessorn som bodde i byn.

Tänk, han hade rest världen runt och taxerat växter

 för att ge ut i en egen flora!

Inte så konstigt kanske att man blev biten.

"Lilla vän, titta här! Här växer både Fragaria vesca och ananasa.

 Om du gissar rätt så får du smaka."

Och så blev det en kunskapens frukt som träddes opp på mitt strå.