måndag 19 januari 2015

Mera mistel

Förra veckan tog jag en promenad över glansis
och pulsdjup skarsnö till mistlarnas träd.
På andra sidan viken växer mistlar "överallt" och
egentligen är det underligt att det inte finns 
fler på den här sidan vattnet. 
Kanske för att det är ont om lämpliga träd?
De verkar föredra rönn, poppel, asp och äpple.
Eller är det fåglarna som ätit bären 
som föredrar nämnda sittplatser?
Nåväl, nu finns de också i vår trädgård, om än små. 
Jag har ju envisats med att "så" ut frön flera år i rad.
Titta på vår lilla grodd. Kvisten är lillfingertjock,
och jag har smala fingrar, så du förstår att det tar ett
tag ännu innan den är som de i trädet.
Visst är det lite lustigt att fröet, som är
alldeles runt när jag kletar dit det,
blir hjärtformat när det gror!
Så ser det ut också vid de frön som 
bara skickat ut ett litet spröt.
Livets under!

5 kommentarer:

  1. Det är verkligen ett livets under! Det finns en plats för alla att nyttja. I Västmanland, runt Köping och Västerås finns träd som är fullkomligt översållade av mistel. Mistel är väl egentligen en parasit som använder träd som värd men värdträdet klarar säkert av misteln.

    Häftigt att du lyckats med att få mistelfrö att gro!

    SvaraRadera
  2. Vad bra att du pulsade för mig så jag hade spår att följa.
    Lyckost dig som har egna.
    Allt gott
    Annika

    SvaraRadera
  3. Häftigt! Jag har aldrig sett mistlar i verkligheten, alltså där de växer, bara någon gång på blomsteraffär.

    Jenny

    SvaraRadera
  4. Vad kul att du har egna mistlar på gång!
    Jag har träffat en man som fått mistlar att ta sig på många olika träd. Han gav rådet att sätta dit fröna färska, men framför allt, välja en sort som klarar klimatet i Sverige. Många kvistar i blomsterhandeln är tydligen inte härdiga här och då blir det ju inget av fröna...
    Kram Kristina

    SvaraRadera

Tack för besöket och välkommen åter.
Skriv gärna en rad innan du svävar vidare.