Nu har jag ordnat egna boenden åt de små liven ute i orangeriet.
Det känns nog ensligt och pirrigt för dem att
plötsligt stå där alldeles själva men de kan fortfarande se varandra.
Om de sträcker sig över kanten, vill säga.
De är just nu så medtagna att de nästan ligger ner allihop.
Men titta här vem som rest sig i hela sin stolta längd!
Jag var sen med en påse narcisser så de fick bo i kruka i orangeriet.
God tid tog de på sig, men när knopparna äntligen kom så gick det fort.
Oh, jag önskar du kunde känna doften...
Lite påskpill blev det också.
Jag sådde gräs i tömda äggskal men jag vet inte
om det hinner börja växa på en vecka?
Du verkar har mycket spännande på gång, vad har du i byttorna igentligen?
SvaraRaderaVad mycket trevliga odlingar du har. Orangeriet... vad har du för temperatur där?
SvaraRaderaNu börjar det kännas som om våren är på väg. Alla bloggare skriver så härligt om frösådder. Själv stirrar jag på mina frösådder och försöker tvinga upp dom med mina blickar.
SvaraRaderaHa det bäst!
Kram Hélena
Gillar iden med äggen
SvaraRaderaMmmmm, va härligt med orangeriet fyllt med frösådder och så narcissdoft till det:-)Låter som en dröm!
SvaraRaderaKram!