Ferdinand?

Våra barn säger att jag är som Ferdinand.

Du vet, han som sitter under sin korkek och njuter.

Jag sitter i orangeriet och försöker att inte se

 snöflingorna som virvlar runt utanför.

Tuggar i mig lite mat, bläddrar i en gammal tidning 

med försommarbilder, går ett varv med vattkannan 

och frågar om någon är törstig, sätter mig igen.
Byter några tankar med lilla älvan.

Sedan är lunchrasten slut och jag 

promenerar tillbaka till jobbet.

I snöyran.