Gamla redskap

 När jag sitter i växthuset och väntar ut en liten skur så tittar jag på de redskap som ligger där och väntar.Det är inte många som är nya. Några godingar har jag ärvt och andra är hittade i auktionslådor.Sågen var morfars, häcksaxen och sekatören likaså. Jag gillar att jobba med dem.Dock, jag medger gärna att sekatörer har blivit bättre på "sistone"(denna ligger varken skönt i handen eller har klämskydd)...och hinkarna var lite väl tunga förr...men allihop är de så vackra och fyllda med historier att de har sina givna platser i trädgården ändå.

En variant av smal spade/ogräs-stickare fanns i huset när vi kom och den är suverän! Vi jobbar så bra ihop både mot ogräset (läs penningblad och smultron) och när smålökarna ska ner.

Häckarna klipper jag helst med en gammal trotjänare. Det går i alla fall utmärkt än så länge, när jag inte har mer än ca25-30 meter häck i bra arbetshöjd.

Vi har också en fiffilurig gammal kantklippare med långa skaft och hjul, men ärligt talat vet jag inte hur bra den eventuellt är. Vi kantklipper ingenstans så den är aldrig testad. Inte heller den lilla sax-kantklippen har använts på länge.

Med linsen mot söder.
Man skymtar oasens möbel till vänster men av växthuset där bakom syns ingenting.

 Innan regnet skyndade herr Otteskrufv minnsann upp på taket för att bärga lite av de gulröda bigarråerna innan fåglarna mumsar i sig allt. Han tog med kameran upp och titta hur det ser ut! Bara en massa träd och grenar!

Österut.
Tempeltaket i vänsterkanten och i mitten gången över kullen. Dammen ligger under grenarna till höger...

När han kom ner igen hade han fått en idé om att gräva dammen större. -"Jag gräver om du fixar planteringarna", säger han glatt.
Inte tackar jag nej till det, men vi får nog göra upp en 5-årsplan för det projektet.