Nyvaken näsa

Tänk, näsan bara är där. Oftast märker man inte särskilt mycket av den.
Om man inte är förkyld förstås.
Eller någon eldar sopor eller pannkakor.
Men nu på våren jobbar den för fullt!
Den insuper ångorna av fuktig jord efter årets första riktiga regn.
Lukten av surt gräs och hundskit när jag går min promenad ner mot butiken.
Den kittlande lukten, på vippen till nysning, från kudden i växthussoffan när jag tar igen mig mellan rabattrensningarna.
Dofterna av honung när jag kliver ut i uterummet och penséerna har stått i solen ett tag.

Grannarna tror väl att det är för att jag har ont i ryggen igen som jag kryper runt på alla fyra, men det är de små blomnära dofterna jag vill åt...

Jag skickade ympgrenar till Ingela och fick fina frön i utbyte. Tack! Ännu mer skoj att pilla med!
Men när de ska i jord så är det bäst näsan håller sig lugn och inte nyser iväg allt till samma kruka!