tisdag 1 maj 2012

IVA

Barnkammare för växter har vi nog så gott som alla.
Där står sådder, sticklingar, småttingar på tillväxt och sådant som ännu inte hittat en plats i sammanhanget.
Hos oss har vi nu efter vildsvinseländet också en intensivvårdsavdelning.
Där står de sönderbökade stackare som KANSKE ändå kan komma igen och bli en fungerande växt.
Lökarna blev ju oppätna så det får vi sätta nya, men några av de oppbökade hade lite tillväxtson (vad heter det egentligen?) kvar och några hade rötter som såg skapliga ut.
De står nu under övervakning och får extra handpåläggning varje dag.
Som du ser är de inte så många, de ryms i en pallkrage. Mycket är helt försvunnet.
Jag har reviderat mina växtlistor och markerat med grisrosa (ha ha?) det som blivit svinmat. Ingen upplyftande läsning.
Men jag gläder mig desto mer åt de pioner som står kvar med knoppar:
En frösådd buskpion som ska visa färg för första gången!

Herrgårdspionen jag fick  förrförra året stortrivs i vår lera.

6 kommentarer:

  1. Har tänkt på dig och de eländig vildsvinen. Hoppas nu att de håller sig borta och att de som överlevde klarar sig.
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  2. Tur det finns intensivvård!!

    Ha en bra rest på veckan, Kram Marie

    SvaraRadera
  3. Hej Kerstin, tänker på dig och hoppas vildsvinseländet är över...undrar vem som får besök av dem nu ;). Jag har strukturerat om i trädgården och har 1 m2 lågt höstgullris 30 cm som är över, vill du ha dessa? de är inte uppgrävda än, det fixar jag och lägger dem i en odlingslåda och ställer av dem hemma hos dig om du är intresserad.// Eva

    SvaraRadera
  4. Fyndigt med IVA för växterna! ;-)

    Så spännande med buskpionknoppen. Vad har moderplantan för färg?

    Våra herrgårdspioner har också knoppar i det där stadiet nu.

    SvaraRadera
  5. Oj, oj, oj...stackars ni! Vildsvin är ett elände det vet alla vi som har sådana runt knutarna. För några år sedan, ganska många när jag tänker efter, fick vi ett nattligt besök, men dessbättre nöjde svinen sig med att böka upp sisådär fyrtio kvadratmeter. Elaggregat och tråd skaffades omgående och sedan dess har vi sluppit odjuren även om de bökat utanför alldeles vid eltråden. Jag hoppas och tror därför att just el är den mest tillförlitliga lösning på vildsvinseländet. Så även om du är ledsen och tycker att det känns hopplöst är jag säker på att du får ha trädgården i fred nu när tråden är på plats.
    Må så gott säger Eva

    SvaraRadera
  6. Då får jag hjälpa till med att hålla tummarna för intensivvårdslådans innehåll. Måtte de ta sig!
    Kram från Törnrosa

    SvaraRadera

Tack för besöket och välkommen åter.
Skriv gärna en rad innan du svävar vidare.