lördag 16 februari 2013

Cameliadamens resa

"Puh, vilket äventyr!
Vart de andra tog vägen vet jag inte riktigt.
Alla var med när vi lastades in i den stora lastbilen och for iväg.
Det var inte alldeles lätt att hålla balansen 
när det krängde och svängde.
En av mina grenar hamnade långt in mellan grannens.
Jag tror jag råkade peta av några av hennes knoppar...
Trångt var det också när vi kom fram till trädgårdsbutiken
och blev uppställda på ett bord huller om buller.
Jag var alldeles yr och visste inte längre vilket håll solen 
kom från och vartåt jag skulle sträcka knopparna.
Precis när jag börjat vänja mig vid den nya tillvaron
så kom hon, människan, och lyfte opp mig igen.
Hon sa att jag var fin och välväxt.
Det kändes bra att höra men jag undrade lite 
varför hon sa så och sedan bar iväg med mig!
Jag blev inlindad i papper och fick åka bil igen.
Det kändes otäckt och ensamt.
När jag fick komma ut ur papperet var jag 
på ett nytt ställe igen!
Nu står jag här, omgiven av små ynkliga pelargoner
och jättestora krukor med änglatrumpeter i.
Bredvid mig står en kusin som säger att det här är en trivsamt ställe.
Hon har redan börjat blomma så smått.
Jag ska nog också öppna mina knoppar, snart.
Behöver bara pusta lite till."

5 kommentarer:

  1. Jag gillar din stil! Lycka till med nya skönheten!

    SvaraRadera
  2. Du ska se att om du bara sköter dig och är snäll och trevlig, så kommer nog människan att vårda dig ömt. Lyssna på dina vänner omkring dig om du behöver lite extra tips emellanåt. Håll dig bara pigg och vaken så slipper du både bilåkning och trängsel. Lycka till ;-)

    Kram / Therése

    SvaraRadera
  3. Mått knopparna sitta stadigt kvar efter den resa.Kan ju vara lite si o så med det...
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  4. Såklart du har hamnat på ett jättebra ställe :) !!!

    SvaraRadera
  5. Underbart inlägg!
    Hälsn Luna

    SvaraRadera

Tack för besöket och välkommen åter.
Skriv gärna en rad innan du svävar vidare.