I år inföll halloween på en vardag så nu firar vi allhelgona
hela helgen, utan konkurrens av gastar eller godis.
På grindstolpen ligger en krans av harklöver och prydnadsäpplen
med en lykta som påminner om de som lyser runtom på gravplatserna.
Jag tänker på och minns:
gladiolerna jag glömde ute första vintern,
buddleijan som inte var fullt härdig men oj så vacker den höst den levde,
fiskarna som kvävdes när dammen frös,
gammelkattens klätterträd som blåste sönder samma natt som katten dog,
och några till.
I tacksamt minne bevarade.
Kommentar - onödig. Så fint inlägg!
SvaraRaderaKram
Hej! Det med katten och dennes träd...så lustigt...
SvaraRaderaHa det bra,Karla.
Vilka sorgliga minnen! Men det måste finnas tid för dem också.
SvaraRaderaFin krans - har du gjort den själv?
Ha det gott!/Laila
Underbart inlägg!
SvaraRaderaKram!
Så är nog livet//Britt
SvaraRaderaJa det var ett lite dyster år men det är verkligen värt att minnas och vilket fint sätt du gör det på. Mycket vacker krans.
SvaraRaderaAllt gott
Annika