Hur många timmar om dagen jag är ute skiftar förstås under årets månader men inte låter vi bli att umgås, trädgården och jag, den tid växterna sover.
Det finns alltid något att förundras över och njuta av.
Nu, när det inte är en strid ström av pockande och prålande utan jag får ta det långsamt och gå nära för att se, så trivs jag nog faktiskt allra bäst.
Små delikata prassel, undflyende svepljud, ett litet gnissel.Löv som mjuklandar och bär som plaffar.Det är förvisso lite omständigare med alla varma kläder som behövs och småningom ramlar det ner snö som ska flyttas, men fikat smakar lika bra ute året om.
Och jag sitter aldrig ensam under träden.
Underbara bilder! Höstens färger är "mina" färger : )
SvaraRaderaVilket härligt inlägg, så vackert skrivet! Och bilderna är magiska, gillar verkligen den med löven i olika färger.
SvaraRaderaDe där små trädgårdsljuden, ja. Så lätta att missa i vardagens brus, men de finns där för den som kan konsten att lyssna.
Kram Hanna
Det är ju så vackert nu! Inte minst hos dej. // Anna
SvaraRaderaJa, visst är det vackert ute även nu! Fint foto på spindelväven :-) Jag tycker bra om vintern så för mig får det gärna komma snö! (Fast jobbigt med kläderna förstås som sagt...)
SvaraRadera/Annika
Magiska bilder och vackert skrivet ♥ Hälsat Lotta
SvaraRaderaUnderbara färger! Jag känner precis igen det du skriver om hur det låter i trädgården. Jag njuter också av att bara sitta och ta in naturen.
SvaraRaderaMå så gott!
Katarina